- Project Runeberg -  Minnen /
51

(1890) [MARC] [MARC] Author: Hans Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet: Min fader och broder anlända — Vi resa till Illinois och erhålla arbete vid en järnväg nära Moline — Frossan — Doktor Ober — Religiösa intryck — Min mor, syster och hennes man anlända — Ett brinnande järnvägståg — Vi begifva oss till Minnesota — Våra första erfarenheter som vedhuggare och nybyggare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Broder", sade den gamle höfdingen till regeringens
ombud, "vi hafva hört dig tala" etc. — — — — "Broder,
när vi (indianerna) voro unge, voro vi starke, vi stridde
vid Eder sida, men nu äro våra vapen brutna. I hafven
tillväxt i styrka, mitt folk, har blifvit ringa".

"Broder, min röst är svag, du kan knappt höra mig.
Det är icke en krigares segerrop, utan ett barns klagan.
Jag har förlorat min stämma i sorg öfver mitt folks olyckor.
Här ser du deras grafvar och i dessa åldriga tallar kan du
höra deras andar — — — — "Broder, våra hjärtan äro
fulla af sorg. För tolf vintrar sedan sålde våra höfdingar
vårt land. Hvarje krigare du här ser var emot fördraget.
Hade vi kunnat ana denna dåliga handling, skulle den aldrig
skett. Men, ack! Där vi stodo, kunde vi hvarken ses eller
höras. Våra tårar blandades med regndropparne och våra
röster dogo bort i den klagande vinden; men de hvite
männen visste det icke och de beröfvade oss vårt land".

"Broder, vi beklaga oss icke. En choctaw lider, men
han qvider aldrig. Du har en stark arm och vi kunna ej
emotstå den.

"Men den hvite mannen dyrkar ju den store Anden, så
gör också den röde mannen. Den store Anden älskar
sanning. När man tog bort från oss våra hem, då lofvade
man oss andra. Den store Anden hörde löftet och I
tecknaden själfve upp det i Edra böcker. Sedan dess hafva
träden tolf gånger fällt sina blad, men ännu är löftet
ouppfyldt. Våra hem hafven I beröfvat oss. Den hvite
mannens plog gräfver upp våra fäders ben". — — — — —
— — — — — — — — — — — — — — — —

Sålunda förflöt vår första vinter i Minnesota utan vidare
tilldragelser till början af mars, då vädret blef så blidt, att
fara blef, att isen skulle gå upp på Missisippi, hvarför vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:02:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free