- Project Runeberg -  Minnen /
63

(1890) [MARC] [MARC] Author: Hans Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet: Framtidsförhoppningar — Farmlifvet — Norska nybyggare — Emigrantens ställning i början af femtiotalet — Religiösa sammankomster — Nybyggets tillväxt — Vasa township organiseras — En luthersk församling upprättas — Mitt bröllop — Spekulationsfeber — Krisen 1857 — Juridiska studier i Red Wing — Jag blir advokat och county-auditor — Politiska förhållanden 1860 — Krigiska utsigter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Som hästar på den tiden voro en sällsynt företeelse i dessa
trakter, hade pastorn måst låna sig en indiansk pony, hvarpå
han red den tolf mil långa vägen från Red Wing till Vasa.
På qvällen af vår bröllopsdag rasade en häftig snöstorm,
hvarunder min unga brud fördes till vårt eget stockhus
från sitt föräldrahem i en hemgjord träsläda, dragen af ett
par oxar och eskorterad af en hel trupp af våra manliga
vänner, hvilkas sällskap gjorde den korta färden af en
fjärdedels mil särdeles angenäm i trots af både oxar och
snöstorm.

Den följande vintern var mycket sträng och svår för
nybyggarne, af hvilka många ledo till följd af förkylning
och förfrusna lemmar. Men på lifsförnödenheter var där
riklig tillgång, och så vidt jag känner inträffade det aldrig
sedan den första vintern, att någon var i saknad af det
oundgängliga.

Våren 1856 anlände flere nykomlingar till vår koloni.
Det var just det året som landspekulationsfebern grasserade
som värst öfver hela Vestern. Städer, köpingar och byar
utstakades och namngåfvos, annonserades och såldes öfverallt
i staten, och människorna syntes vara fullkomligt vilda,
i det hvar och en hoppades att förvärfva rikedom på kort
tid utan ansträngning och arbete. Jordvärdena sprungo upp
till öfverdrifven höjd och penningar betingade en ränta af
tre, fyra ja till och med fem procent i månaden.
Lyckligtvis var det dock icke många i vårt lugna nybygge, som
grepos af denna hejdlösa spekulationsanda, men några blefvo
dock ett offer därför och bland dessa var jag. Jag köpte
flere landstycken och sålde några igen med stor vinst och
belånade andra till en omöjlig ränteprocent. Men min värld
blef snart allt för trång omkring mig ute på farmen, och
då jag snart fann ett godt tillfälle att för ett stycke land

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:02:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free