Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet: Besök i Sverige 1868—69 — Ändamålet med min resa — Erfarenheter och iakttagelser därunder — Olikheten mellan amerikanska och svenska seder — Min födelsebygd — Mottagandet och vistelsen därstädes — Besök i Kristianstad — Besök i Stockholm — Riksdagen — Återresa till Amerika — Tankar och intryck med hänsyn till embetsmannaklassens ställning i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilket han icke förmått, sedan han träffades af slaganfallet.
Hans hustru var också sjuklig, liggande till sängs i ett annat
rum, men hans yngste son och hans båda döttrar voro
tillsammans med mig vid hans sjukbädd. Han sade att han
under en lång tid önskat få dö, men då han fått höra att
jag ämnade besöka Sverige, hade han önskat få lefva, tills
han hade återsett mig.
Han bad mig berätta honom allt hvad jag kunde
rörande min fader, vår familj och våra vänner samt hans
äldste son. Därpå bad han mig att efter hans död taga
hans familj med till Amerika. Då han icke hade några
ytterligare frågor att framställa samt inga vidare önskningar
att uttala, tillsade han sin son att gå efter två af
grannarne, sade farväl till oss alla samt sjönk därefter tillbaka
mot kudden under utropet: "Tack för allt hvad du berättat
och lofvat! Nu är jag redo att dö! Farväl! Gud välsigne
Eder alla!" hvarpå han utandades sin sista suck. Följande
vår följde hans familj med mig till Minnesota.
Vi öfverenskommo att jag skulle fira nyårsaftonen hos
en af mina förtroligaste barndomsvänner, landstingsmannen
Nils Bengtsson i den lilla byn Skoglösa, där jag var född.
Några af mina föräldrars bästa vänner samt ett antal af
mina egna barndomsbekanta voro församlade där, och
nyårsdagen öfvervoro vi tillsammans gudstjänsten i Önnestads
gamla kyrka. Man hade fått någon aning om att jag skulle
besöka kyrkan, hvarföre templet var fullpackadt med folk,
som varit mina föräldrars vänner och grannar eller ock
skol- och lekkamrater till mig. Pastorn hade också valt en text,
som egde särskild betydelse för mig, nämligen: "Jag tänker
på de flydda dagar och den försvunna tid o. s. v." Den
högtidliga gudstjänsten, dubbelt betydelsefull för mig, gjorde
också ett djupt intryck på oss alla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
