- Project Runeberg -  Minnen /
128

(1890) [MARC] [MARC] Author: Hans Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet: Besök i Sverige 1868—69 — Ändamålet med min resa — Erfarenheter och iakttagelser därunder — Olikheten mellan amerikanska och svenska seder — Min födelsebygd — Mottagandet och vistelsen därstädes — Besök i Kristianstad — Besök i Stockholm — Riksdagen — Återresa till Amerika — Tankar och intryck med hänsyn till embetsmannaklassens ställning i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En eller två dagar därefter besökte jag i sällskap med
några vänner den lilla hydda, där jag först skådade dagen,
och träffade där ett stort antal människor, som hade samlats
från grannskapet för att få se mig. Ett af mina minnen
från min tidigaste barndom var, såsom jag omtalade i första
kapitlet, att min fader och moder planterade en gran i vår
lilla trädgård. Detta träd var det enda i sitt slag i hela
trakten. Det hade nu vuxit upp till en betydande höjd
och en tjocklek af en fot i genomskärning samt var mycket
vackert och utgjorde icke allenast den lilla platsens
nuvarande egares utan äfven hela grannskapets glädje och
stolthet. Sedan jag afbrutit ett par små qvistar att
medföra till mina föräldrar, lemnade vi stället tidigt på aftonen
och begåfvo oss till vännen Nils Bengtsons en half fjärdingsväg
därifrån belägna hem, hvarest jag ännu gästade.

Tidigt följande morgon väckte mig min värd med den
nyheten, att egaren af min fädernehydda hade infunnit sig
redan före dagningen, angelägen att få omtala en egendomlig
olyckshändelse. Då han blifvit insläppt, berättade han att,
omedelbart efter det jag lemnat hans hus qvällen förut, hade
en väderil kommit blåsande med våldsam fart och tvärt
afbrutit granen endast några få fot från marken. Det syntes
oss alla vara en egendomlig tilldragelse, och mannen
betraktade det som ett dåligt förebud, hvarföre han kort
därefter sålde platsen och följande vår följde med mig till
Amerika.

Vid den tiden hade ännu icke så många till Amerika
utvandrade landsmän återvändt hem, hvarföre det särskildt
för landtbefolkningen måtte ha legat något lockande uti att
få se en man, som hade vistats 18 år i Amerika och varit
öfverste i amerikanska armén, ty hvarhelst folket fick reda
på att jag skulle färdas fram, strömmade de flockvis ut från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:02:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free