- Project Runeberg -  Minnen /
138

(1890) Author: Hans Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet: Det skandinaviska elementets betydelse — Statssekreterarebefattningen i Minnesota besättes med en svensk — Falskt rykte om indianöfverfall — Norra Stillahafsbanan bygges — Resa till Filadelfia — Nationalförsamlingen i Indianopolis — Beskickning till Washington — En svensk koloni i Missisippi flyttas till Minnesota — Andra resan till Europa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

representant är jag berättigad att uttala dess åsigter, och jag gör det på grund
af en genomgående kännedom af de samma.

Det är sannt att vi hafva lemnat vårt älskade fädernesland — vi
hafva strött de sista blommorna på våra förfaders grafvar — och hafva
kommit hit för att stanna här, för att lefva här och för att dö här. Vi
äro icke ett folk af isolerade claner, ej heller önska vi bygga upp en
skandinavisk nationalitet midt ibland Eder.

I han kännt oss här under många år. I han sett oss komma hit till
Eder, obekanta med Edert språk och Edra seder, och dock vet jag huru
beredvilligt I Skolen instämma med mig däruti, att vi gerna och
broderligt hafva umgåtts med Eder, lärt oss Edert språk och antagit Edra bruk
och sedvänjor och att våra barn helt naturligt växt upp som amerikaner
sida vid sida med Edra. Vi hafva blifvit gästvänligt mottagna här i den
stora Vestern af Edra egna banbrytare och hafva här haft framgång och
vunnit lycka. Ja, vi älska detta frihetens stora land och vi önska att
vara och förblifva amerikaner".


Några veckor senare blef jag vald med stor majoritet
och tillträdde statssekreterareposten den första januari 1870.

Såsom statssekreterare fortfor jag ännu att vara
medlem ex officio af emigrationsbyrån samt hade att sköta
alla dess löpande göromål och hela dess brefvexling, som
stundom omfattade hundra bref om dagen.

Under följande juni månad, nådde till Kapitolium ryktet
om ett indiananfall på våra nybyggen längst ut i Vestern.
Det påstods att indianerna hade gjort ett nattligt öfverfall
för att plundra, och stor förskräckelse hade därigenom
uppstått öfverallt bland nybyggarne. Det blodiga mördandet
1862 var ännu i friskt minne hos vårt folk, och ehuru
statsmyndigheterna icke satte tro till ryktet, ansågo vi det
likväl nödvändigt att med ens vidtaga mått och steg för
att lugna befolkningen genom att skydda gränsen.

Därföre afreste jag genast till den oroade trakten med
flera hundra gevär, ammunition samt med myndighet att
ordna nybyggarne i militärkompanier och tillsätta officerare
öfver de samma. Sedan jag utsett några få vänner till sällskap
och medhjälpare, reste vi med järnvägen till Benson i Swift

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/minnen/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free