- Project Runeberg -  Minnen /
153

(1890) Author: Hans Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet: Ånyo i Sverige — Mottagandet i hembygden — Besök i norra Sverige — Fältmanöver i Skåne — Riksdagens öppnande — I Norge — Vistande i Stockholm — De kungliga lustslotten — Göta kanal — Resa till Finland och Ryssland — Oskar II — Vinterutflykt till Dalarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

finns absolut intet botemedel eller hopp för folket i ett sådant
land annat än genom revolution.

På återresan till Sverige öfver Finland tillbragte jag
några dagar i Helsingfors. Sedan mitt pass förevisats för
stadens myndigheter, sände kommendanten öfver de där
förlagda garnisonstrupperna en officer till mig med inbjudning
att besöka barackerna och andra anmärkningsvärda ställen.
Jag antog denna inbjudning och tillbragte tvänne dagar
under min cicerons ledning. Naturligtvis var detta en
angenäm tid och jag kom därunder i beröring med många
framstående medborgare och officerare.

Vi åkte äfven ut på landet några mil för att se
böndernas ställning. I likhet med alla svenskar hyste jag från
barndomen sympati för det stackars Finland i den tron, att
folket vore mycket olyckligt och längtade att komma
tillbaka under svenska väldet. Denna falska föreställning blef
nu fullkomligt skingrad. Hvilken egendomlig själf motsägelse!
De ryska tyrannerna behandla finnarne med ädelmod och
rättvisa, och finnarne äro, så vidt jag kunde erfara,
högeligen nöjda med ryska väldet och skulle icke vilja bli
svenska undersåtar igen, äfven om de finge[1].

Följande vinter hade jag äran att sammanträffa med
konung Oskar af Sverige. Det var på en sorgefest, som
Frimurarordens storloge firade med anledning af konung
Karl den femtondes död. Jag har deltagit i många stora
officiella församlingar i skilda länder och sett personer
beklädda med de högsta värdigheter leda de samma, men
hvad sann värdighet och majestät beträffar så öfverträffade
konung Oskar dem alla vid detta tillfälle. Han är en verklig


[1] Innevarande års tilldragelser synas dess värre inleda ett nytt system
i Rysslands behandling af Finland och därmed äfven en annan stämning
bland finska folket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/minnen/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free