- Project Runeberg -  Minnen /
245

(1890) Author: Hans Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugonde kapitlet: Nimtulaghat — Likbränning i Indien — Parsernas begrafningssätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skyler kroppen på själfva bålet. Det sist inkomna var liket
af en fakir, en ståtlig man med fina anletsdrag och något
öfver medelåldern. Kroppen lägges strax på det nyss
uppstaplade bålet, och två brahminer upphopa finklufyen ved
vid sidorna och öfver kroppen, så att endast ansigtet synes.
Nu kommer den dödes äldste son och gnider likets ansigte
med färskt smör samt lägger flera smörklimpar på bålet.
Därpå går han tre gånger omkring liket och antänder sedan
med ett brinnande vedträd från närmaste bål en viska
halm i det nya bålet. Elden sprider sig hastigt i den torra
veden. Det smältande smöret gjuter olja på densamma,
lågorna hoppa och smattra och den döda kroppen gör
muskulösa ryckningar under lågornas inverkan, huden öppnar sig
på flere ställen, en flottig vätska utrinner och lemnar
ytterligare näring åt lågorna, ansigtet hopkrympes och förvandlas
under våra blickar, en obehaglig lukt af brändt kött
genomtränger rummet, och om en stund är allt slut och
brahminerna samla ihop askan och strö den öfver vattnet i den
förbirinnande heliga Gangesfloden.

Kan någon undra på att den ovane åskådaren af en
sådan tillintetgörelseprocess inom sitt eget bröst hvälfver
frågor sådana som dessa: Är då detta allt? Hvar är
fakiren, han som plågade sin kropp med alla upptänkliga
marter, som kämpade, stred och led för att göra sig gudarne
behaglig? Fanns det icke mer än detta nu inför våra ögon
förbrunna skal? Är mannen, som halfva sin lifstid satt med
blicken riktad mot den oändliga rymden, trånande och
längtande efter det okända fjärran, icke längre till? Var hans
längtan blott ett narrspel eller var det en aning om det
tillkommande? Hvad vore lifvet här, om allt vore slut vid
bålet eller grafven? Hvartill tjänade då alla ädla
sträfvanden, hvilkas mål endast kunna nås i ett obestämdt fjärran?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/minnen/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free