- Project Runeberg -  Minnen /
292

(1890) Author: Hans Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugofjärde kapitlet: Jordbruk, industri och byggnadskonst — Hveteodlingen — Jordbruksarbetaren — Hans ställning, verktyg m. m. — Handaslöjder — Taj i Agra — Taskspelarkonster — Ormtjusare — Ur min dagbok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på detta sätt förflutit, sågo vi jordkullen öppna sig i toppen
och den späda brodden af en växt långsamt höja sig genom
den sålunda bildade springan. Hinduen satt med
sammanknutna händer och andades stundom på plantan, under det
han alltjämt sjöng och åkallade någon osynlig varelse.
Under tiden växte plantan småningom allt högre och blef
mera fast i sin byggnad, till dess hon slutligen antog
skapnaden af ett dvärgträd, som alltjämt växte och sköt ut nya
grenar och löf. Denna utveckling fortgick småningom och
långsamt inför mina ögon, tills slutligen till min största
förvåning en mogen mangofrukt hängde ned från en af
grenarne. Endast några gånger under utförandet af detta
konststycke öfvertäcktes plantan för ett ögonblick af duken
i brahminens hand.

En annan gång, då jag befann mig på däcket af en
stor ångare, anhöll en hindu, som hade i sitt sällskap en
ung flicka påtagligen af 7 eller 8 års ålder, hos passagerarne
om tillåtelse att få utföra ett konststycke. Detta bifölls,
hvarpå han ställde på däcket en rund videkorg, liknande
en s. k. "papperskorg", den lilla flickan satte sig i densamma
ned till botten, så att hufvud och fötter kommo i jämnbredd
öfverst i korgen, och hon ordentligt fyllde upp den.
Därefter satte mannen locket på och framtog ett långt, rakt,
tveeggadt svärd, hvilket han stötte genom korgen kors och
tvärs, upp och ned i alla riktningar. Det var en
uppskakande syn, somliga af fruntimren skreko och andra
svimmade. Men då han tog af locket på korgen, kom flickan
ut lefvande och oskadd. Svärdet lemnades oss för att
undersökas, och jag är fullkomligt säker på, att det var en rak,
solid, ärlig infanterivärja. Korgen stod under allt detta på
skeppsdäcket och platsen var alltså sådan, att där icke kunde
döljas några fjädrar eller maskineri eller andra hjälpmedel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/minnen/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free