Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
skulle vi blifva de enda passagerarne och hafva [de
nyssnämnda rummen under däck uteslutande för vår egen
räkning. Kaptenen sjelf inqvarterade sig på däck, der en hytt,
liknande en nätt sommarpaviljong var uppbyggd akterut, och
den han skulle ockupera, så framt ej hårdare väder tvingade
honom att med C. och I. dela den yttre kajutan.
Emellertid dröjde det temmeligen länge innan vi fingo
flytta in i vår nya vaggande bostad. En tillfällig
omständighet gjorde ett uppehåll i lastningen, och först den 22 Maj
lade skeppet ut på redden. Oaktadt all vännen E» oss
visade godhet, blef dock vistelsen i Gefle temmeligen
enformig, och jag måste ärligt bekänna, att dröjsmålet, ehuru det
var långt ifrån att komma mig att ångra mitt beslut, likväl
mången gång gaf mig tid att m¾ra allvarsamt reflektera
deröfver. — Man tadlar mitt företag, skref jag i min dagbok,
som ett äfventyrligt vågstycke. Men jag känner bäst de skäl,
som beveka mig dertill, och öfverlåter utgången åt Honom,
som är med oss hvarhelst vi än äro. Jag far icke till
Amerika att der skära guld med täljknifvar. Många mödor,
många besvärligheter, många försakelser vänta mig. De
beqvämligheter jag här vant mig vid, måste jag der umbära.
I bokstaflig mening måste jag der i mitt anletes svett
förvärfva mitt bröd. Min vid arbetet ovana hand skall kanske
mången gång tröttna vid yxan, spaden och plogen. På detta
allt är jag beredd. Men jag hoppas att kunna blifva fri och
oberoende, få ett eget, om än ringa hem, njnta en huslig
lycka, icke störd af de bekymmer,, som onödiga
verldsomsorger, och ett förvändt lefnadssätt här göra nästan
oskiljaktiga från den fattigare embetsmannens lott Jag ser
dessutom min resa äfven från en annan, mera allvarsam
synpunkt Min ställning i Sverige, hvartill jag doek villigt
erkänner att skulden hvilar egenteligen på mig sjelf, gifver mig
inga särdeles förhoppningar om att mera verksamt kunna
gagna hvarken mig sjelf eller andra. Det är möjligt att hos
mig, liksom hos mången annan, det är en med tiden
öfvergående "rabulism", som gör att jag i fäderneslandets
närvarande institutioner och samhällsförhållanden finner så
mycket lappadt, hopkrumpet och ömkligt, så att jag känner föga
lust, att sjelf blifva endast en trasa i byket Det är
möjligt, att allt detta är blott en yrsel, hvarifrån jag en gång
kommer att uppvakna och finner mig hafva haft orätt Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
