- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
22

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

vindens sagor om fjerran aflägsna länder; i dessa furuskogar
plockade jag mina första blommor, der hörde jag första gången
naturens hjerta klappa; på denna kulle sjöng jag min första
sång; i denna nära hafsstranden stående boning, omgifven af
sin Ulla trädgård, hvars syrenhäckar stundom sköljas af
hafsskummet, omslöto mig för sista gången en älskad faders
armar — icke långt aflägsen derifrån är den graf, som nu
gömmer hans stoft; jag ser fönstret, der min mor brukade
sitta, vaktande på gossen, som lekte med kisselstenarne vid
stranden; solen sjunker ned öfver hvad som fordom var min
verld — ännu en blick genom det af tåren fuktade
synglaset — och så, mitt barndoms hem, mitt barndomsland,
farväl — förlåt hvad jag brutit — haf tack för hvad du gifvit,
haf tack för denna stund, att det sista du gaf mig, var ännu
en skymt af de ställen, som, lifligt återkallande mina käraste
och heligaste minnen, bjödo mig att aldrig dem förgäta.

Måhända bar jag allt för länge uppehållit mig vid min
afresa från Sverige, och varit allt för vidlyftig i de utdrag
jag här gjort från min dagbok under den tiden. För
läsaren, jag vet det, gäller icke den ursäkt, att jag sjelf funnit
ett nöje uti, att åter försätta mig i de förhållanden, under
hvilka jag lemnade fäderneslandet. Men kanske dock en och
annan af dem, hvilkas vänskapliga deltagande för mig så
omisskänneligt röjde sig under de sista dagar och stunder som vi
då fingo vara tillsammans, skall liksom jag icke hafva något
emot, att låta tanken dröja ett ögonblick vid denna svaga
teckning af för nitton år sedan. För andra åter kan den
tjena som en inledning till det följande, en introduktion af
författaren och en liten närmare bekantskap med hans
personlighet, innan de följa honom på hans vidare öden. Han
har kanske börjat sin berättelse allt för mycket i romanform;
men så är ock hans lefnad, och mycket af hvad han derur
nu går att förtälja, i sanning något som mer tyckes tillhöra
dikten än verkligheten.

Vänta ej, min läsare, någon fullständig resebeskrifning
öfver det land, dit jag nu inbjuder dig. Jag lemnade Sverige,
icke för att göra en resa i Amerika, men för att der bygga
och bo; och det är mera en episod ur mitt eget lifs historia
som jag här har upptecknat, än en berättelse om städer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free