- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
32

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

kuvert Om vi icke kunna göra oss förstådda på engelska,
så kunna vi likväl göra hvar och en begripligt, att vi hafva
en exellent aptit, och låta oss väl bekomma så väl den
möra och ypperliga roastbeefen med hela dess supplement
af stekt och kokt potates, söt potates, sallad, kål, bönor etc.
som den med en slags för oss obekant sylt fylda tårtan.
Jag vill icke trötta läsaren med någon närmare beskrifning
öfver middagsmåltiden; alltnog: vi åto alla och vordo mättade.
Några af gentlemännen lemnade, sedan de tillfredsställt
magens behof, sans fa¾on bordet, utan att vänta på de öfriga
gästerna, och begåfvo sig bort utan vidare afskedstagande.
Andra, som troligen hade mer godt om tid, eller måhända
drefs af nyfikenhet att ytterligare skärskåda The Swedes eller
Switzers, höllo oss sällskap i det längsta, tills äfven vi
upp-stego — och, skall jag bekänna det,, för att icke åter
blottställa oss för andras anmärkningar, togo seden dit vi
kommit, slutande vår måltid utan tacksägelse till Honom, som
gifver oss vårt dagliga bröd. Så lätt drifves man ofta af
skygghet för verldens omdöme till att vedersaka Honom, som
vi just då äro uppfordrade att bekänna inför menniskor.

Straxt på eftermiddagen kom vår kapten, för att
ledsaga oss till skeppet, hvilket under tiden laggt till vid en
af hamnbryggorna, och hvarifrån vi nu skulle afhämta våra
saker. Dessa . undergingo ingen visitation af tullbetjeningen.
Med emigranter är man ej så noga i detta fall, så framt ej
någon särdeles anledning gifves att förmoda dem medföra
kontraband. Dessutom, då de gå att bosätta sig i landet,
kunna de gerna medföra både husgerådsartiklar, verktyg och
åkerredskap, utan att någon anmärkning dervid göres, så
framt man ej tydligt finner ett förråd, beräknadt att försäljas.
Flyttningen af sakerna till vårt Boardinghouse var förenad
med en betydlig kostnad, och skulle varit det än mer, om
ej några af besättningen dermed varit oss behjelpliga.

Emigranten med en större packning bör genast låta
något transport-kompani afsända densamma till hans
destinationsort, eller snarare, han bör genast jemte* densamma
afresa, och icke uppehålla sig i New-York. Men med oss
är förhållandet, att vi ännu icke rätt veta, hvarthän vi
skola taga vägen, och för att inhämta råd och upplysningar
hvar i de vestra, ännu glest befolkade staterna det är bäst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free