- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
34

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

Victoria; men icke dess mindre hade vi knappt ankrat i
New Yorks hamn, förr än Victoria med en gynnande vind
passerade Sandy Hook.

Det var naturligt att vi nu skulle tacka för sist, och
vår första afton i land tillbragtes på det angenämaste sätt
Man drack sina goda viner, förtärde åtskilliga ostron, ananas,
bananas, oranger etc.; men slutet på nöjet blef förfärligt
Aldrig i mitt lif har jag kännt sådana plågor. Sjösjukan var
en paradisisk känsla emot den smärta jag led. Hela
Boar-dinghouse kom i uppror på natten. Carl trodde han skulle
dö, Iwar trodde han skulle dö, jag trodde jag skulle dö.
Men, Gud vare lof, vi hafva fått lefva alla tre, för att varna
alla, som icke hafva dess bättre sjömansmagar att kunna
tåla allting, från att efter en lång fasta på hafvet och efter
att en längre tid hafva förtärt endast salta födoämnen, när
de komma i land, öfverlasta magen med färsk mat och
frukter.

KAPITLET HL

Ytterligare några dagars vistelse i NewYork. — De europeiska Utvandrarne
derstädes. — Umg&ngeslifveL — En närmare beskrifning på vårt Boardingkouse. —
Anmärkningar vid bedömandet af Amerikanaren i allmänhet — Eldsvådor.

Vi tillbragte en vecka i New York, hvarunder vi försökte
att erhålla underrättelser om förhållandena i Vestern, så att
vi kunde bestämma vår blifvande bostad. Men till vår
förundran förnummo vi, att man i allmänhet der visste lika
litet derom som vi sjelfva, ja, att vi hade långt mer reda
på saker och ting i både Illinois och Iowa, än de
Amerikanare hade, med hvilka vi genom tolk samtalade. En i
staden bosatt svensk handlande, vid namn Brodell, en man med
verkligen stor insigt och bildning, gingo oss dock tillhanda
med sådana råd och dåd, som i vår ställning verkligen voro
att värdera. Dessutom hade vi den lyckan att träffa en
landsman, som en längre tid uppehållit sig i Illinois, der
samlat en liten förmögenhet och nu var på återvägen till
fäderneslandet Han rådde oss att slå upp våra bopålar i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free