- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
156

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

barne, liksom en kanalbåt mellan väggarne i en sluss, under
det att än det ena än det andra hjulet dykte ned ända till
axeln i de djupa mudderhålen. Egaren till ekipaget, en ung,
rask utvandrare från staten NewYork, skrattade rätt hjertligt
åt vår ovana att kunna hålla balansen. För skjutsen, af
hvilken den enda fördel var tidens vinnande, gjorde han sig,
som jag tyckte, väl betald; ty ingenting göres och ingenting
fås här utan betalning.

Vi anlände slutligen till ett logghus. Man kan vara
säker på, att sådana små nybyggen, som stå invid den så
kallade stora vägen, merändels äro ett slags värdshus. Så
var äfven här förhållandet, och den långa promenaden jemte
åkningen gjorde en enkel middagsmåltid särdeles efterlängtad.
Detta var det första logghus, inom hvars dörr jag inträdde.
Anblicken af de ojemna, ohuggna stockväggarne, de två små,
låga fönstren, det glesa taket och golfvet, var icke särdeles
inbjudande. En dylik koja skulle också nu snart blifva min
bostad. Sådant var det hem, hvilket jag hade att bjuda en
ung maka, som här skulle komma att lefva i saknad af
nästan hvarje beqvämlighet, med hvilken äfven den mindre
bemedlade mannen eljest, så vidt möjligt är, söker att
treflig-göra det nya hemmet för henne, som för hans skull
öfvergifvit den gamla kära föräldraboningen.

Det ena logghuset är temmeligen likt det andra, och
jag uppskjuter en närmare beskrifning på detta slags
bostäder tills jag är färdig att sjelf bygga ett eget. På vår
tillfrågan, om vi kunde få någon middag, svarade värdinnan
att det visserligen lät sig göra, så framt vi gåfve oss tid att
vänta tills hon fått baka, ty för närvarande hade hon icke
ett enda bröd i huset. Med min lilla kunskap om så kallade
hushållsgöromål, och van att i Sverige höra bakning omtalas
såsom ett ibland de mest vidt- och tidsomfattande bestyr,
trodde jag att vi på så sätt skulle få vänta länge nog på vår
middag, och ansåg det under sådana omständigheter bättre
att genast fortsätta resan. Men Lange försäkrade, att det
icke skulle dröja länge. Snart funno vi ock vår värdinna
sysselsatt med att knåda ihop litet hvetmjöl och mjölk i ett
bleckfat; en eld uppgjordes i spisen; degen bragtes medelst
ett slags jästpulver i jäsning, och snart voro ett par mindre
bleckformar fullradade med Biscuits, en slags skorpor, hvilka
insattes och gräddades i en så kallad refiector% en ungefär 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free