Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
hus, hvilket vi icke kunde uppnå förrän i skymningen, men
der jag beräknat att vi skulle få hvila öfver natten. Om nu
samma puritanska gudsfruktan derstädes skulle vägra oss
herberge, såsom den nyss vägrat oss dricka, så återstode
oss ingenting annat än att ligga i skogen öfver natten, ty
det var omöjligt !tt på dessa vägar färdas i mörkret. Detta
kunde för min hnstru och för Christine, som ännu icke var
fullkomligt återställd, haft ganska menliga följder. Min oro
i detta afseende gjorde att jag ganska bittert ångrade vår
söndagsresa, ehuru jag just icke kan berömma mig af, att
min ånger utgick från en uppriktig känsla af det orätta i
mitt handlingssätt.
Slutligen uppnådde vi dock det hus, hvilket vi tänkt
oss som målet för denna dags vandring, och lyckligtvis blef
det så. Antingen nu värden derstädes verkligen var en
barmhertig Samaritan, som icke ville tillsluta sin dörr för
de husville främlingarne, eller han eljest var en af dem,
som icke frågade efter de äldstes i Israel stadgar; — nog
af, både vi och våra dragare fingo tak öfver hufvudet, mot
kontant erkänsla, det förstås.
På det så kallade värdshuset voro emellertid äfven andra
gäster inqvarterade. Hela byggnaden bestod, utom vinden,
egentligen af ett enda rum, hvilket likväl i ena ändan
medelst en tunn brädvägg var afdeladt i tvenne små
sängkammare, eller, rättarc sagdt, alkover, ty i stället för dörrar
voro ett par gardiner upphängda på sidan om ingångarne,
och sjelfva rummen voro icke större, än att de nätt och
jemnt kunde rymma en tvåmanssäng, lemnande en
temmeligen trång passage mellan dess långsida och väggen. Det
ena af dessa sofrum innehades af frun och herrn i huset,
och sängen i det andra var allaredan claimed af ett par
gentlemen, hvilka likväl med den i Amerika vanliga artighet
emot fruntimmer afstodo den till min hustrus och Christines
förmån, under det de sjelfve läto sig nöja med den enda
återstående bädden uppe i den kalla och låga vinden. P—n
och jag lägrade oss på golfvet i den del af rummet, som
icke npptogs af de nyssnämnda alkoverna. Alla våra saker
lemnades i vagnen, stående på den alldeles invid sjelfva
landsvägen belägna, icke inhägnade gårdsplanen. Om natten
hörde jag, huru flera personer passerade förbi huset, och
ansåg det vara ett under, om allt på lasset vore i behåll,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
