Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
samma; och det var alltid en öfning i engelska språket, i
hvilket vi nu gjorde allt mera framsteg.
Då vi påföljande morgon skulle begifva oss af till
Tallsjön, erbjöd sig Pearmain, tvärtemot förmodan, att göra
sällskap. Det var nödvändigt, mente han, för att vara oss
be-hjelplig att genom skogen utstaka en väg, på hvilken vi icke
blott nu skulle kunna komma fram med vårt lass, men som
också derefter skulle blifva den närmaste körväg mellan
Pearmains och vårt nybygge. C. som nu redan varit flera
dagar på landet hade under tiden förvärfvat en
lokal-kännedom, som gjorde denna erbjudna tjenst öfverflödig; men det
var dock måhända bäst, att anlita Pearmains erfarenhet,
ehuru vi väl visste att vi i dag skulle få betala den med
åtminstone en dollar, den vanliga dagspenningen under
denna tid af året Dessutom fick min hustru derigenom ett
tillfälle att följa med. Vi längtade att visa henne den trakt,
vi utvalt, och önskade att hon skulle närmare bestämma
byggnadsplatsen. Pearmain sadlade för hennes räkning sin
häs£ på hvilken hon åtminstone icke äfventyrade att blifva
kastad ur sadeln, ty af naturen obenägen för alla
krumsprång, var den dessutom stenblind på begge ögo&en.
Sålunda satte vi oss i marsch, alla försedde med yxor
för att bana väg för vagnen och oxarne, äfvensom för att
n^ärka träden på det att vi derefter skulle veta hvad stig
vi hade att följa. Efter vagnen red L. på sin blinda gångare.
Icke alltid ihågkommande det lyte, hvarmed den var
behäftad, försummade hon att varsamt styra den emellan snår
och stubbar, hvadan både häst och ryttarinna ett par gånger
tumlade öfverända, hvilket lyckligtvis för den sednare icke
hade någon värre påföljd än några obetydliga skråmor i
ansigtet Efter icke så litet besvär uppnådde vi slutligen den
allmänna landsväg, som var utlagd långs med linien af den
sektion, i hvilken vår egendom var belägen.
Jag hade den glädjen att finna L. nöjd med den trakt,
vi utvalt, och, liksom vi andra, intagen af detta landskaps
utomordentliga skönhet Vi visade henne det ställe, der vi
först tänkte uppbygga vår bostad, men efter att närmare
hafva sett oss omkring och inhämtat hennes mening,
utvalde vi på ett obetydligt afstånd derifrån en ännu mera
tjenlig plats vid stranden, med en om möjligt ännu vackrare
utsigt öfver den nedanför våra fötter liggande insjön. Det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
