- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
193

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

193

nare). De äro alltid mera vänligt sinnade emot de förre,
än mot de sednare, och hafva en förunderlig förmåga, att
genast i första ögonblicket skilja den ene ifrån den andre.

C. och jag voro en gång på en house-rai$ing% då några
Pottawattami-indidiner händelsevis passerade förbi. En
närvarande Amerikanare bad en af dem att han skulle utpeka
hvilka ibland oss, till antalet omkring femton personer, som
voro Saginash och hvilka som voro Chomocomon. C. och
jag voro de enda Européer på platsen, i klädedrägt och
utseende alldeles icke utmärkande oss såsom på något sätt
skiljaktiga från de öfrige, och ingen af oss alla, utom den
nyssnämnde Amerikanaren, hade yttrat ett enda ord, hvadan
uttalet icke kunde gifva dem den minsta anledning att skilja
den ena nationen ifrån den andra. Icke desto mindre
utpekade Indianen straxt oss begge framför* alla de andra,
kallande oss nisihchin chomocomon (god hvit man), hvarefter han,
med handen utmärkande hela det öfriga sällskapet, yttrade
caunishin chomocomon (icke god hvit man). Då detta
inträffade, hade vi ännu icke gjort bekantskap med någon enda
indian af Pottawattami-st&mmevi, och det är ganska säkert,
att den person som här omtalas, aldrig förut sett oss, och
troligen icke heller flertalet af de närvarande infödde
Amerikanarne.

Det kan vara mycket möjligt att de Winnebagos, om
hvilka jag här ofvan berättat, icke lemnat våra kistor och
saker så alldeles orörda, om de icke straxt, likasom i luften
känt, att vi kommit från ett land på andra sidan de stora
vattnen.

Under det vi fortfarande arbetade på vårt logghus,
hände det ett par gånger, att, när vi på aftonen kommo hem
till vår koja, vi funno en Indiaij liggande i den tomma
vagnskorgen utanför densamma. Oaktadt vi icke hade någon
annan dörr än den förr omtalade höbundten, och ingången
mången gång blifvit lemnad alldeles öppen; så märkte vi
dock aldrig att något intrång blifvit gjordt, eller att någon enda
af våra tillhörigheter saknades. Der funnos likväl flera
skjutgevär, filtar och andra saker, hvilka Indianerne annars icke
göra sig samvete af att tillegna sig, när de sjelfve tro sig
behöfva dem och tycka andra hafva ett mer än tillräckligt
förråd deraf.

13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free