- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
202

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202

staten New-York, hvars befolkning i allmänhet står i högt
anseende för sedlighet, flit och ordentlighet Tonen,
lefnadssättet och lefnadsvanorna inom de nydanade samhällena i det
vestra Amerika bero ofta till en stor del på hvilka# som
derstädes varit de första nybyggarne och förmått på grund af
större erfarenhet och äldre medborgarskap förskaffa sig ett
visst anseende och iuflytande ibland dem, som komma efter.
Med undantag af staden Milwaukie, der ett stort antal
Tyskar nedsatt sig, och några få andra trakter, till det mesta
ockuperade af europeiska utvandrare, blef landet i Wisconsin
ifrån första början bebodt och upptaget af till större delen
infödda Amerikaner, och dertill sådana, som i ordets
egentliga bemärkelse tillhörde den bättre klassen; icke på grund
af förmögenhet och bildning, men på grund af hvad som är
verkligen ädelt, godt, dugligt och bra hos menniskan sjelf,
hvilka tillfälliga lyckans förmåner än eljest må hafva fallit
på hennes lott Verkan deraf har också visat sig ända
intill sednare tider. Oaktadt befolkningen nu är temligen
uppblandad, och Europa så väl som unionens östra stater dertill
bidragit med icke just de bästa elementer; så har dock
Wisconsin, på det hela taget, bibehållit en prägel af sina första
nybyggares och stadsanläggares karakter, och vi finna der
den sedlighet, ordning och laglydnad, som mången inbillar
sig vara alldeles oförenliga med något af det vestra
Amerikas nydanade samhällen.

Pearmain hade förberedt oss på att de flesta, som
infunno sig vid vår husresning, skulle utbjuda till salu
hvarjehanda landtmannaprodukter, och han varnade oss för att
låta preja oss af Amerikanarne. Sjelf sade han sig till billigt
pris vilja förse oss med hvad vi kunde behöfva i huset Vi
hade dock redan börjat inse, att han just var den, för hvars
prejerier vi hade att taga oss i akt, och då nu den ena
ut-bjöd mjöl, den andre potatoes, den tredje kor, svinkreatur
etc. — det var, som sagdt år, icke en enda, som ej hade
något att sälja — så uppköpte vi mindre partier af de
födoämnen, som till en början voro mest nödvändiga för oss
i hushållet Man ville visserligen helst erhålla kontanta
penningar, men mången af våra grannar, hvars garderob tycktes
vara i ett ganska bristfälligt och utslitet skick, var nästan
lika angelägen om att för sina varor få tillbyta sig ett eller
annat klädesplagg. Som vi i proportion verkligen hade vida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free