Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
knutarne på detta sätt blifvit omsorgsfullt "kinkade" och
"muddade", så felas det blott ett godt tak i stugan, för att
göra den fullkomligt varm och dragfri, och i detta fall långt
bättre än de tunna brädhusen, ehuru den sålunda
fullfärdiga byggnaden ingalunda kan tillerkännas någon särdeles
prydlighet och arkitektonisk skönhet.
Mpá denna enkla bostad får nybyggaren emellertid hjelpa
sig fram de första åren, måhända längre, och, huru ringa
och föga inbjudande den än torde synas, äfven i jemförelse
med våra mindre bondstugor i Sverige, så är dock, det vet
jag, lifvets sanna lycka icke utestängd derifrån, och äfven
der kunna arbetsamhet och förnöjsamhet finna en trefnad,
söm gör att man glömmer icke blott de obarkade väggarne
med deras "kinking" och "mudding", utan äfven många af
de försakelser, som äro oskiljaktiga ifrån lifvet derinom. Vi
hafva sedan dess, under vårt skiftesrika lif, bott under högre
tak och inom prydligare väggar, der vi åter kommit i
åtnjutande af de beqvämligheter, vid hvilka vi i vår ungdom
voro vane, och hvilka till större delen vi i den lilla låga
stugan vid Tallsjön måste umbära; dock återvända ännu efter
många år våra tankar med förkärlek tillbaka till denna
stuga, såsom till vårt lyckligaste hem, till det tjell, der vi
upplefde vara minst bekymmerfulla dagar, der vi, midt under
alla mödor och, om man så vill, svårigheter, dock
välsignades med en frid och glädje, hvaraf minnet sedan under
lifvets stormar gjort, att vi ofta med saknad önskat oss dit
tillbaka och ångrat att vi öfvergifvit vårt första egna,
bristfälliga men lugna hem. Ofrivilligt irrar äfven nu min tanke
åter dit, ehuru jag i denna min beskrifning ej ännu hunnit
få vår koja färdig, och vi således ännu icke flyttat in
i.densamma. Men jag tycker mig på nytt stå med yxan
drifvande kilarne in i väggarne, eller försedd med ett stort
läder-förkläde, blanda till murbruket och smeta det in i
springorna, allt i ett gladt hopp att inom några dagar få det egna
hemmet färdigt och drömmen om hjertat och kojan
förverkligad.
"Kinkingen" och "muddingen" kräfde emellertid sin tid,
och P—n och jag medhunno ej täta alla väggarne, innan
enligt aftal med Pearmain, jag åter måste oka mina oxar
för vagnen och med honom begifva mig af till Milwaukie,
för att der af hämta jernkaminen och andra förnödenheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>