Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
sin gulsot, om i följd af sin starka natur, eller af de
medi-kamenter, jag gifvit honom, eller af det gula silke, som L.
låtit honom uppäta, och som påstås skall vara en ofelbar
kur för nämnda sjukdom — det lemnar jag derhän; nog af,
han var åtminstone så pass återställd, att han trodde sig
kunna våga en resa till Tallsjön. Men deremot hade P—n
under arbete på huset nedfallit från en ställning och afbrutit
ett af sina refben; icke dess mindre förklarade han sig
villig, att låta sig lägga på lasset för att forslas till den
ofulländade bostaden. L. och Chr. längtade att komma ifråu
den Pearmainska vinden och att få rusta omkring egen spis.
Således spände jag icke ens ifrån mina dragare, utan sedan
lasset blifvit ökadt med både dödt och lefvande gods, och
efter ett ömt afsked från Mrs P., hvilken med många tårar
och mycken scenisk effekt omfamnade her dear Mrs Z7.,
satte vi oss i marsch för att, såsom vi hoppades, innan
aftonen inträda under eget tak. Den fyra mils långa vägen,
ehuru visserligen långt ifrån god, var dock vida bättre än
vägen till Milwaukie, och hade åtminstone den fördelen att
vara ny och icke så mycket körd, så att vi verkligen
lyckades, att i skymningen uppnå vårt hem.
Vårt hem! huru mycket ligger icke i detta ord, äfven
om, såsom nu, hemmet bestod i en liten ofulländad koja,
utan golf, utan dörr, utan en stol, bord eller annan möbel,
endast ett tomt rum med stora öppningar här och der mellan
de obarkade’ timmerstockarne? Det var dock ett hem, det
första egna hem efter att lifvets första sorg förde barnet
öfver föräldrahemmets tröskel, en fremling ut i verlden; det
var dock ett eget hem, af egna händer uppbygdt, fastän i
ett främmande land, som dock just derigenom antog en
hemlandsfärg; det var ett hem, ett under en långvarig resas möda
och besvärligheter, ett under många flyttningar från den ena
bostaden till den andra, efterlängtadt hem; i saknad
visserligen af hvarje yttre hemtrefnad, tomt på de minsta
beqvämligheter, hvilka eljest äfven den mest anspråkslösa boning
vanligen har att erbjuda: men dock ett hem, som, då vi
inträdde deri, med all dess torftighet syntes oss rikt, rikt på
kärlek, rikt på vänskap, rikt på förtröstan till Gud om Hans
frid och välsignelse under det låga taket.
Jag måste närmare beskrifva denna första afton i det
nya hemmet. Vårt första göromål var att uppsätta den ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
