- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
215

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

215

staden hämtade jernspisen, och dertill behöfdes icke många
minuter. Genom allas våra förenade krafter aflyftades den
ifrån lasset och inbars i stugan, der den ställdes på ett par
fots afstånd ifrån den ena väggen. Jernrören inpassades i
hvarandra. I taket sågades en öppning, öfver hvilken
spikades en jernplåt med ett rundt hål i midten, hvarigenom
jernröret instacks så, att det räckte ett par fot öfver taket och
således gjorde hvarje annan skorsten öfverflödig. På detta
sätt stod pipan stadigt och äfven om den starkt upphettades,
kunde taket ej gerna deraf antändas. Sedan detta var gjordt
påtändes en brasa, hvilket väl behöfdes, ty aftonen var
kylig, och vinden blfste genom de ännu icke öfverallt tätade
väggspringorna. Några bräder lades löst bredvid hvarandra
till ett provisionelt golf omkring kaminen. Desslikes lades
ett par bräder öfver en liten grop, ett par fot djup och
några fot i fyrkant, som vi förut gräft midt i rummet, och
som det var meningen att ytterligare utvidga och under
vintern begagna som en liten källare, tills vi fingo tillfälle att
förskaffa oss en bättre och rymligare. Kistor och koffertar
inburos i stugan, och, så mycket tiden medgaf, sängkläder
och en del af de saker, vi förut begagnat i vår provisionclla
höstackskoja, som låg ett litet stycke ifrån det nya hemmet.
Under det C. och jag sysselsatte oss härmed, tjudrade våra
oxar, och höggo så mycket ved, att vi natten igenom kunde
underhålla eld i spisen, uppackade L. och Chr. de saker,
som först behöfdes. En större koffert gjordes till ett slags
skafferi, som genast anlitades för att förskaffa oss en tarflig
aftonmåltid. När C. och jag, efter att hafva slutat vårt
arbete, inträdde i stugan, stod den enkla anrättningen färdig,
uppdukad, i brist af något annat bord på de bräder, som
blifvit laggda öfver källaröppningen, i hvilken vi sålunda
måste nedstiga för att kunna sitta invid bordet. Det medgifves
att man kunde äta på ett beqvämare sätt, men svårligen
med bättre aptit, och jag skulle gerna kunna tillägga,
svårligen med mera munterhet. Hade en främmande skådat in
i den lilla stugan — hvilket icke varit svårt genom
springorna på väggen och genom den med ingen dörr eller lucka
försedda dörröppningen — och hade han närmare betraktat
den något besynnerliga gruppen, sittande i en grop midt i
rummet och på ömse sidor om ett par bräder, hvarpå man
uppradat smörask, hvetbrödsbullar, tallrickar med ost, med-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free