Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
och fåradigarc slag än det, som vexer på de andra ställena.
Skörden af den på så mångfaldigt sätt användbara säden
betalar i alla fall rikeligen hans möda.
Strået eller stjelken, om man så kan kalla det som i
sjelfva verket mer liknar stammen på ett ungt träd, uppnår
på denna jätte ibland sádesarter ofta en höjd af ända till
tolf fot, på god jord äfven derutöfver. Allt efter som
plantan vexer upp, bilda sig, på något mindre än en fots afstånd
från hvarandra, en slags leder eller knölar, från hvilka stora,
breda blad utskjuta parvis på ömse sidor om stängeln, hvars
yttre beklädnad till en del utgöres af dessa med densamma
utan stjelkar sammanvuxna och omslutande bladhylsor. Dessa
sluta sig nemligen såsom en skida invid knölarne tätt
omkring stängeln, hvarefter de högre upp begynna att böja sig
utåt, tills de slutligen utbreda sig och i spetsen blifva
fullkomligt nedhängande på sidorna om stängeln. När plantan
är fullkomligt utbildad, utvecklar sig i toppen en i blått, rödt
och grönt skiftande blomkrona, bestående af flera med
mångfaldiga hanblommor tätt bevuxna finare strån, hvilka
nedhänga lik en yfvig qvast eller tofs. Efter hand framskjuta
på fyra till fem, stundom äfven flera ställen af stjelken små
kägelformiga ax, omslutna af täta, i flera hvarf på hvarandra
liggande ljusgröna bladhylsor, inom hvilka de allt mer och
mer utveckla sig tills de blifva nära en fot långa, stundom
äfven längre, och allt efter som de mogna, öppnar sig
bladhylsan något, tills den slutligen förtorkar. Under
blomningstiden fram spira i toppen af dessa bladhylsor en oräknelig
mängd honblommor af flere olika glänsande färgskiftningar,
till utseendet lika fina silkestrådar, hvilka sammanhänga med
kornen i det i hylsan inneslutna axet, och som, allt efter
som detta mognar, torka och falla af. Den tid, då
majsaxen sålunda blomma och den lummiga kronan i toppen
öfverlemnar åt vinden att omkringföra sitt doftande frömjöl,
företer en högvext majsåker onekligen det mest på en gång
både vackra och storartade, som odlarens arbete, välsignadt
af Honom som vexten gifver, kan åstadkomma. När man,
efter att hafva vattnat och ansat de i början små och
ömtåliga plantorna, slutligen ser dem utveckla en sådan
förvånande rikedom och färgprakt, är man nästan färdig att tro,
det Gud borttagit den förbannelse, som han för menniskans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
