Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
han oss likväl, fastän ej som predikant, vara hvad
amerikanaren kallar en smart man, d. v. s. slug, fintlig och med all
sin fromhet högeligen böjd för att förtjena pengar, icke
försummande något tillfälle att vinna detta ändamål. En inre
aning sade oss att methodismen och predikandet nu voro,
ehuru icke fullt klart för honom sjelf, blott ett medel att
komma sig upp i verlden, och att, om han icke kunde rikta
sig härigenom, han säkert skulle göra det på något
annat sätt.
Det visade sig också snart, att vi icke misstagit oss på
person. En trosbroder, med hvilken han här associerade sig,
och skänkte hela sitt förtroende, tillsammans med hvilken
han bivistade alla möjliga böne-möten, camp-meetings etc.
och ansåg såsom ett verkligt helgon, denne man lurade
honom slutligen på all den lilla förmögenhet, han då för
tillfället hade, och den han var ganska angelägen om att på
allt sätt föröka. Detta var ett hårdt slag för W—r, och,
om man så vill, ett ännu värre för methodisterne, hvilka
derigenom förlorade en nitisk samfundsmedlem. Men äfven
om denna händelse icke inträffat, så hade dock W—r
säkert icke länge förblifvit dem trogen; den endast
påskyndade hans affall.
"Nu vill jag icke veta af någon annan gud än
penningen", sade W—r sjelf en gång helt öppet, "och för den vill
jag arbeta." Utan hvarken vana eller håg för något hårdare
kroppsligt arbete, lärde han sig barberareyrket, gick till
New-Orleans, der man sagt honom vara lätt att förtjena
penningar, och uppsatte der en rakstuga, på hvars skylt stod
skrifvet: "Det svenska stålet biter, kom låt oss pröfva på." Men
få voro de, som ville pröfva på, och W—r fann snart för
godt, att stoppa sina rakdon i fickan och begifva sig till
Illinois. Der gjorde han bekantskap med Erik Janson och
hans parti, som då nyligen anländt ifrån Sverige. Med
denna sekt förenade han sig, antingen det nu skedde på
spekulation — ty han var då i ganska tryckande
omständigheter — eller af en på nytt vaknad religiös öfvertygelse, låter
jag vara osagdt. Alltnog han inträdde i den kommunistiska
föreningen på Biskops-kul, och hade der tills vidare
åtminstone kläder och föda.
Ett af hans åligganden var att raka den ryktbara
profeten. Denne, som var mycket mån om att på allt sätt för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
