Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
stora summor, för att bland dem upprätta skolor; men med
ringa framgång. Indianen tillbakavisar i allmänhet med
förakt de bemödanden, som göras för att upplysa och civilisera
honom. Han har lärt sig bruka eldvapnet, emedan han lärt
sig känna dess godhet, och det blifvit honom ett medel att
lättare fullfölja det yrke, hvartill allena han af naturen tyckes
vara danad. Man ser honom någon gång till hälften
utstyrd i europeisk drägt och bärande samma prydnader, som
den hvite mannen; men deruti ligger, som han tror, ett
tecken till makt och det förskaffar honom anseende ibland
hans eget folk. Med undantag häraf beler han allt, som
vittnar om en högre kultur och bildning. Stolt och
högmodig, anser han sig i sin smutsiga filt och i sin rökiga
wigwam stå vida öfver sin hvite broder. Huru olik är han
ej i detta fall negern, som i allting visar sig som den
sednares apa, och som dock i intellektuella anlag står långt
under den amerikanska vilden? Under det att man finner
tusentals af den afrikanska racen, hvilka egnat sig åt handel
och hvarjehanda slags handtverk, och föra fullkomligt
samma lefnadssätt som de hvite, finner man deremot högst få
Indianer, som kunnat bevekas att utbyta sina skogar och
sitt nomadlif emot ett bildadt samhälles fördelar. Med högst
få undantag envisas Indianen att förblifva hvad han anser
den store anden hafva skapat honom till och gjort till hans
bestämmelse: en naturens otämjde och otämjelige son.
Måhända skulle dock Indianens obenägenhet för skolor
kunna, mer än som nu sker, hos en och annan stam
öfvervinnas, derest icke de hvite handelsmännens egennyttiga
beräkningar äfven i detta fall motarbetade det goda
ändamålet. Desse söka nemligen öfvertyga Indianerne om, att de
summor, som kongressen anordnat till skolornas underhåll,
naturligtvis skulle komma att till stammen sjelf utbetalas,
för att disponeras och fördelas som den funne för godt,
derest de förklarade sig icke vilja hafva några skolor, och inga
sådana sålunda komme att anläggas. Alltid spekulerande
på att Indianens kassa slutligen skall stanna i deras egna
fickor, tillhviska de honom, att han har en långt större nytta
af penningarne än af skolan, och med sin naturliga
fallenhet för lättja och overksamhet, är han mycket villig att
lyssna till ett sådant förslag, som han hoppas skall förhjelpa
honom till att vid pipan och whiskybuteljen kunna i ostörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
