- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
386

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386

ända ifrån de första kolonisternes framträngande åt Vestern,
hvarom historien är skrifven likasom i blod.’ Det bittra
minnet af mordbränningar, ödeläggelser och grymheter, med
hvilka Indianen ofta, äfven på fredliga familjer, sökte att
hämnas de oförrätter, han lidit, — de fasansfulla
skräckscener ban anställt för att betaga den hvite all lust att
vidare oroa honom med sina inkräktningar, — om allt detta
hafva berättelser gått i arf ifrån den ena generationen till
den andra och hos dem, som ännu i dag utgöra
civilisationens förposter, alstrat ett emot Indianen fiendtligt sinnelag,
som ofta behöfver blott en ringa anledning, ofta alldeles
ingen, för att utbryta i våld och mord.

Denna på gränsorna boende menniskoklass, är i många
afseenden olika med den i de mera ordnade samhällena,
och man har, träffande nog, karakteriserat den, då man sagt
att den har ett dubbelt samvete, ett för den hvite, och ett
annat för den röde mannen. Den utgöres af menniskor,
hvilkas handlingssätt i beröring med deras eget folk, hvilkas
välvillighet, ja, hvilkas ofta noggranna uppfyllande af
religionens bud i öfrigt, skulle försäkra dem om aktning och
anseende i hvilket ordnadt samhälle som helst, men för hvilka
likväl den röde mannens rättigheter och previlegier, hans
egendom och hans lif icke väga mer än ett fjun i
vågskålen, och emot hvilken de anse hvarje utöfvad oförrätt rättvis
och tillåtlig. Tappre, härdade och tilltagsne, trofaste, redlige,
hjelpsamme och gästfrie emot den hvite fremlingen, sakna
de deremot i sina hjertan all ömmare känsla, allt
medlidande för naturens vilda barn, och hafva icke ens något
begrepp om att äfven de böra bemötas med vänlighet och
menniskokärlek.

Ett åsynavittne har berättat mig följande ohyggliga
händelse, som tilldrog sig straxt efter Kaliforniens annexation
ined Förenta Staterne. En man, tillhörande den klass jag
nyss beskrifvit, och som allt sedan sm barndom fört ett vildt
gränsbolif, åtföljde en af de första karavaner, som öfver de
oöfverskådliga savannerne och de ogästvänliga Klippbergen
aftågade till det rika guldlandet. Sällskapet var tillräekjigen
talrikt och beväpnadt, för att sätta sig i respekt hos
åtminstone mindre skaror fientlige Indianer, i den händelse sådane
skulle möta dem under vägen. Efter några dagars vandring
på den stora prairien sågo de på något afstånd en ensam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free