Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
och täta busksnår beklädda stränderna seglade vi fram till
den lilla staden och ankrade. Tullhusets betjening och
läkaren, klädda i sina lätta sommarkläder, ehuru julen var nära
för hand, kommo ombord. Då de aflägsnat sig landsteg
kaptenen och skaffade oss färsk proviant. Ibland annat
skickades en lefvande sköldpadda ombord. Denna skulle nu slagtas,
och det tillgick på följande sätt. Först och främst surrades
djuret väl fast och sedan passade man på att sätta en stark
snara om hennes hals, då hon olyckligtvis för sig sjelf stack
ut hufvudet ur sin tjocka skalrustning. Man tog nu törn med
snaran eller halade ut hufvudet litet bättre med tillhjelp af
en stjerttalja; och en man ined en hvass yxa i handen
tjenstgjorde såsom skarprättare och halshögg den stackars paddan.
Men att mista hufvudet tycktes ej vara att mista lifvet. Nej
länge efter halshuggningen och efter det vi sönderbrutit
skalet på nedre sidan och ätit sköldpaddsoppa, kokt på det kött
vi utskurit, gaf djuret dock tecken till lif.
Då vi legat till ankars ett par dagar halade vi in till
en lång brygga och lossade vår last. De arbetare, som voro
sysselsatta på land, voro mestadels chineser. Dessa stackars
menniskor hade likasom tusenden af deras landsmän sålt sig
till slafveri. Om jag fattade det rätt, förbinda de sig i sitt
fädernesland att tjena i Westindien eller annorstädes ett visst
antal år för en ringa lön. Men, då de arbetat ut sin tid,
finna de, att deras lön varit allt fiir otillräcklig, och att de
kommit i så stor skuld till sina herrar, att dessa kunna fordra
ytterligare arbete af dem och sålunda behålla dem så länge
de behaga. De sågo olyckliga ut, och, sannerligen, deras
utsigter måtte hafva varit mörka. Negerslafvarne hade det
jemförelsevis bättre, ty de voro åtminstone omgifna af sina
familjer; men dessa stackars chineser, som väntat att en gång
få återvända till sina hem, funno sig besvikna och tvungna
att för alltid tjena sina hjertlösa herrar.
Naturen på Cuba var skön. De täta buskväxterna,
sockerröret, de rika fruktträden, den ståtliga kokospalmen,
de tropiska fåglarna och kräldjuren, allt var nytt och
främmande och målade i minnet en outplånlig tafla. Naturen var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
