Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
guanomoln, tills båten var väl fylld. Sedan aflägsnade man
sig, ofta med fara att krossas i bränningarne, lade till långs
skeppets sida och lossade sin laddning. På detta sätt intogo
vi vår last under tvenne månaders träget arbete, hvarefter
hemresan skulle anträdas.
Först seglade vi till Callao, och derifrån riktades kursen
mot söder. Aldrig förglömmer jag väl den sköna, klara
aftonstund, då Sydamerikas kust försvann ur sigte. De väldiga
peruanska Anderna, en jättelik bergskedja i sanning,
aftecknade sig länge mot den klara stjernhimmeln, och bakom dem
uppsköt månen så sakta sitt strålande klot ur dunklet.
Skeppet ilade undan utåt hafvet, drifvet af en frisk passad,
och nästa morgon sågo vi blott himmel och vatten omkring
oss. Det var på denna resa, om jag minnes rätt, som vi en
dag utanför Sydamerikas kust, då hafvet var lugnt och stilla,
kommo in bland en otalig svärm springare. Så långt ögat
kunde se åt alla håll förmärkte man dessa stora djur, hvilka
i tusentals, om ej i milliontals ständigt hoppade upp ur
vattnet, så att hafvet dånade omkring oss, som om vi varit
omgifna af bränningar. Kap Horns fjellar passerades midt i
sommaren under friska, kyliga vindar och hagelbyar, och så
sakta styrde vi än en gång vår kurs utefter Atlanten.
Syd-ostpassaden uppnåddes; men vindarna voro i allmänhet lätta,
så att resan blef långvarig. Vattenförråd och proviant hade
redan blifvit temligen knappa. Besättningen måste nöja sig
med ranson på vatten och torr, salt föda. I tropikernas hetta
måste vi arbeta hårdt, troligtvis för att sålunda söka så
mycket som möjligt afhålla den förskräckliga skörbjuggen. Då
kändes det hårdt ibland, när man en stund badat sig i de
brännande solstrålarna och tungan ville likasom torka fast
vid gommen, att ej hafva något vatten, hvarmed man kunde
svalka sin brännande törst eller, om något af dagens ranson
återstod, då finna det varmt der det stod på vattenfatet
uppå däck. Då man sedan kom för att intaga sin
middagsmåltid, bestod den kanske af salt kött och hårdt torrt
skeppsbröd. Flera gånger ruttnade vattnet, och smaken var då
väin-jelig. Men förr än vi uppnådde passaden hade vi samlat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
