Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
gäfves sökte jag den ena efter den andra af de officerare, till
hvilka jag kunde vända mig, för att erhålla råd och hjelp.
Mina förra lärare voro bortresta, en till Lappland och en
annan till Tyskland. Slutligen’ träffade jag dock min förre
examinator. Han bemötte mig med största vänlighet och sade
mig huru jag borde förhålla mig. Men ur pekunier synpunkt
afrådd på högre ort, vände jag mig till Carlberg, der man
lät mig veta, att jag redan vore lör gammal för att utan
särskild tillåtelse af konungen få ingå vid krigsskolan. Ett
medel blott tycktes vara öfrigt, det att vända sig till
konungen för att om möjligt af honom erhålla den nödiga
tillåtelsen. Förhoppningsfull styrde jag mina steg mot slottet, för
att begära audiens; men se, äfven här strandade mitt
bemödande ; ty straxt utanför palatset mötte jag hans majestät på
resa till Norge. Nu återstod intet mera att göra, och jag
beslöt att än en gång styra kosan mot Amerika. Men äfven
denna plan gick om intet, och jag måste slutligen i stället
återvända hem, för att der invänta ett skepp, som om några
veckor skulle vara färdigt att segla från Sundsvall. Med
detta skepp skulle jag gå ut såsom andre styrman. Men huru
länge jag dröjde på hösten, kom ingen underrättelse från
Norrland. Under tiden lastade ett skepp i Göteborg, ombord å
hvilket jag hade bekanta, och gerna önskade jag att om
möjligt bereda mig plats på detsamma. Då jag väntat så länge,
som jag gerna kunde, utan att höra något från Sundsvall,
begaf jag mig af till Göteborg. Det skepp, med hvilket jag
hade önskat resa, hade då redan seglat; men jag fick genast
andre styrmansplats ombord å ett annat, med hvars kapten
jag var väl bekant. Knappast hade jag fått denna plats, då
jag genom telegram underrättades, att det norrländska skeppet
var färdigt och att jag väntades dit upp. Nu var det
naturligtvis för sent att resa till Norrland, och jag beredde mig,
sedan jag besvarat telegrammet, för den instundande sjöresan
från Göteborg.
Att Gud haft sin hand i alla dessa skickelser, kunde
jag ej betvifla; och i Göteborg började jag allaredan att se
sköna följder af alla dessa felslagna förhoppningar och frukt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
