Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
utöfver floden, och mot morgonen hade vi uppnått ett annat
landnihgsställe, längre i nordost. Alla båtar lastades nu med
soldater eller kanoner och ammunition. I hastig rodd bar det
af uppför floden, tills slutligen artilleriet skulle landstiga vid
en liten stuga på flodkanten. Infanteriet fortsatte längre upp.
Vi fingo våra kanoner i land och började tåget. Infanteriet
hade redan utkastat en tiraljörkedja, som strök fram genom
skogen. Om några ögonblick öppnades gevärselden der borta
vid skogsbrynet. Fienden drefs hastigt undan, och vi måste
skynda efter. Men det var icke så lätt att taga sig fram.
Ett sumpigt träsk låg framför oss, och öfver detta måste vi
forsla våra tunga artilleripjeser. Bräder anskaffades, och en
väg lades. Men en af kanonerna sjönk ned i gyttjan och
hindrade för en stund de öfriga att komma fram. Det
lyckades slutligen att få den upp igen, och hela batteriet var
snart på andra sidan. Här kommo vi till en väg, på hvilken
vi vände våra steg mot det håll, der nu allaredan stridens
åskor lifligt rullade. Rebellerna hade fattat stånd på en höjd,
framför hvilken en stor öppen slätt utbredde sig; och det
berättades oss, att våra trupper började vackla. »Skynda med
artilleriet!» var det kommando vi hörde den ena gången efter
den andra, och alla krafter uppbjödos, för att nå våra
kamrater, som nu redan tvenne timmar kämpat mot en stark fiende.
Huru underligt att nalkas detta slagfält! Här låg en död, der
en sårad fiende på vägens sida. Här satt en vän under
trädets skydd eller der låg en annan, på hvars ansigte den hårda
döden redan börjat måla sina bleka drag. Här möttes en,
som med afskjutna fingrar kom och jemrade sig i sitt blod
eller der en annan, som blek och förvirrad sökte undfly faran,
undfly sina kamrater, undfly striden, kosta hvad det ville. Vi
höllo just på att rusa in i striden; kulorna hveno om oss
och granaterna tjöto genom luften, då en blek, kanske döende
rebell, som låg vid vägen, bad mig att hölja öfver honom,
ty han frös; men med ett hjerta slitet af medlidande å ena
sidan och pligten att skynda in i striden å den andra, bad
jag honom — jag kan knappast förlåta mig det — hänvända
sig till någon af de sårade, som stundligen kommo der förbi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
