- Project Runeberg -  Minnen från Havet och Kriget /
94

(1872) Author: Johan Alexander Edgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

granatkartescher slut, och jag fick ordres att intaga en annan ställning,
der kartescher, hvaraf jag ännu hade tillräckligt förråd, kunde
om behofvet påkallade, begagnas. Jag kan icke neka att det
kändes tryggt att komma ut ur kulregnet, ehuru man fick
hålla sig beredd till strid på närmare håll.

Vi behöllo emellertid vår ställning, och mot aftonen drog
sig fienden tillbaka. Följande dag började vi uppkasta
förskansningar. I mina anteckningar finner jag följande uttryck
af mina känslor denna dag: »Jag påmintes mycket om fridens
vägar och erfor ett djupt intryck af skillnaden mellan Kristi
missionsverk och kriget. Jag kände, att en amirals värdighet
är ringa mot att vara ett sannt Jesu vittne — mot att vara
en förkunnare af det glada himmelska budskapet.»

Morgonen den 9 var tyst och fridfull, en skön morgon.
Men befallningar utdelades, befallningar hvilka genast satte
största delen at arméen i rörelse. Tillsammans med infanteri
blef jag kommenderad att hålla förskansningarne på venstra
flygeln. Det öfriga artilleriet uppdrogs på det förra slagfältet,
och infanteriregementen på högra flygeln framryckte emot
fiendens ställning. På centern öppnades elden, och snart darrade
atmosferen af kanonernas åskor. Då och då hörde man det
skarpa, hvinande ljudet af de flygande kanonkulorna. Till
höger började gevärselden att smattra, och högljudda
hurrarop genomträngde stridsdånet. Flera timmar afvaktade
venstra flygeln ett anfall, men fiendens uppmärksamhet hade
blifvit dragen på vår högra, hvilken också drefs tillbaka från
sitt fåfänga försök att uppnå den väl bevakade jernvägen.
Under denna strid förlorade vi en del af marinkåren, som togs
till fånga eller drunknade, då marinerna tvenne gånger blefvo
afskurna och måste rädda sig genom simning.

Åter hade solen sjunkit efter en blodig dag, och åter
hade mången, frisk och stark då denna sol uppgick, blifvit
lagd i grafven eller intagit plågans läger. Jag såg ibland
andra en gammal döende man med krossad höft. Bredvid
honom stod hans unge son, en rask soldat, som nu med
tårfylld blick ängsligt sökte mildra den gamles plågor. Men allt
var förgäfves. Den åldrige mannens själ flydde från den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:04:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnenhok/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free