- Project Runeberg -  Minnen från Havet och Kriget /
101

(1872) Author: Johan Alexander Edgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

taflan, bo de flesta studenterna. Här finnas äfven de olika
studentsällskapens präktiga samlingssalar och bibliotek. I
byggnaden till venster äro alla föreläsnings- och skolrummen.
Här finnas äfven ett mindre och ett större kapell, jemte ett
ganska godt bibliotek, som tillhör universitetet. Det mindre
kapellet begagnas för den dagliga bönen och för studenternas
talöfningar, det större endast vid högtidligare tillfällen.

Då vi stå på höjden bakom universitetsbyggnaderna och
se mot norr, utbreder sig framför oss den hvita staden med
sina täcka villor gömmande sig bland lummiga parker, alléer
och trädgårdar der nere i den bevattnade dalsänkningen. Så
långt ögat kan se, sträcka sig de vackra odlade eller
skogbeväxta höjderna på den bördiga dalens båda sidor, tills de
försvinna i det dunkelblå fjerran; och långt der borta se vi
insjöns silfveryta glänsa bland den yppiga grönska, som
betäcker landet. Herrlig i sanning är denna utsigt. Herrligt
är också lifvet bland detta landskaps befolkning — ja, dock
blott jemförelsevis herrligt — ty hvilket lif på jorden bland
menniskor, bland ofullkomlige dödlige kunde väl vara i ordets
fulla mening herrligt? Nej, det är endast deruppe bland »de
fullkomnade rättfärdigas andar», bland den otaliga englaskaran
i den nya staden, som ej behöfver sol eller måne att de
skola lysa i den, »ty Guds herrlighet har upplyst den och
dess ljus är Lammet», det är endast der lifvet är allt hvad
det kan vara uti helighet och lycksalighet. Säll den, som
har sin del derofvan! Tiotusenfaldt säll den, som lyckligt
inträdt der!
— Men det är dock skönt att tänka på den
utveckling civilisationen nått i dessa nejder, såsom nästan
allestädes i de norra staterna. Der nere i dalen se vi flera
kyrkor af olika kristna bekännelser stå fridfullt bredvid
hvarandra. Till höger se vi den smäckra, hvita spiran af
methodistkyrkan, litet närmare förgrunden det tyngre, hvita
tornet af baptistkyrkan och till venster resa sig den
presbyterianska kyrkans vackra, sandstensfärgade former. I dessa
kyrkor, behagliga och hemtrefliga, med sina mattlaggda gångar,
sina stoppade bänkar, sina enkla, smakfulla talarestolar
träffas trossyskonen, fast af olika bekännelser, lyssnande till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:04:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnenhok/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free