Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Fråns. INGENIO STAT SINE MORTE DECUS.
Kemiska apparater, bland ändra en glaskula, ur hvilken
strålar åt alla sidor frambryta från ett förbränningsfenomen
i den s. k. »eldsluften». 1 afskärn.: socio praematura morte
erepto r. ac. sc. st.
Diam. 12 lin. (9 storl.). Grav. af J. G. Wikman. (St. på K.
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1789. — K. Mk. o.
B-n i silfver.
2.
Åts.
Inskrift och bild som på N:o 1. — Under
kanten: f.
Fråns. NATURÆ SACRA ORGIA MOYIT. Hermes
Trismegistus, med kaduceen i hand, lyfter en flik af
slöjan på en stående Isisbild (naturen). I afskärn.: natus
1742. denat. 1786.
Diam. 1(H lin. (7 storl.). Grav. af G. A. Enegren. (St. på K.
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1827. — K. Mk. o. B-n i
silfver.
Scheele drefs af en oemotståndlig hog till kemiens studium. Med
ringa tillgångar och ofullkomliga hjelpmedel aflockade han den
hemlighetsfulla naturen upptäckter, som väckte lärdomsmännens forvåning
och bidrogo att gifva vetenskapen nytt skick. Af utomordentlig vigt
var hans upptäckt af den s. k. »eldsluften» (aër purus) eller syret,
näringsämnet för elden och det organiska lifvet. Ett af
anekdot-skrifvare ofta omtaladt förhållande, att den lärde men blygsamme
forskaren varit okänd inom fäderneslandet, saknar grund, så vidt fråga
är om de Svenska vetenskapsmännen. Han arbetade i vänskaplig
täflan med Bergman och Gahn, och K. Wetenskaps Akademien, som
redan 1770 från honom mottagit afhandlingar, kallade honom,
medan han ännu var endast Provisor på ett apothek i Upsala, till
Ledamot år 1775, ett par år förr än hans afhandling om den s. k.
»eldsluften» ådrog honom vidsträcktare uppmärksamhet och
utmärkelser från främmande lärdomssamfund. Att detta lärdoiusrykte först
under en resa i Italien nådde Konung Gustafs öra och att den
rid-darestjerna, Konungen genast bestämde åt den utmärkte
vetenskapsmannen, genom misstag tillföll en annan person ined samma namn
(Bergsrådet v. Scheele) förklaras lätt af Scheeles obemärkta
samhällsställning och deraf att betydelsen af hans upptäckter icke kunde
uppskattas af andra personer än verkliga vetenskapsmän i en tid, då
kemien ännu icke vunnit popularitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
