Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•286
JOHAN GABRIEL OXENSTIERNA.
Grefve. Född d. 4 Juli 1150. Riksråd;
Riksmarskalk; En af de Aderton i Svenska Akademien;
Riddare och Kommendör af K. Majits O. och Ordens
Kansler; Riddare af K. Carl Xllhs O.; Ledamot af K.
W. A. och af K. W. H. o. A. A. Böd
d. 20 Juli ’1818.
Åts. JOH. GABR. OXENSTJERNA COM. R. S.
MARE-SCHALLUS. N. 1750 D. 1818. Hufvudet, h. s. — Nederst:
l. p. lundgren f.
Fråns. COELO MUSA BEAT. Melpomene, sittande
vid en lagerkransad grafvård, håller i högra handen en
krans af ax och eklöf, i den venstra ett plectrum; vid
fötterna ligger en luta. Öfver grafvården synas sju stjernor
ur det. andra bland vårens zodiakaltecken. I afskärn.: in
MEM. SOD. ILLUSTRISS. AC. R. LL. HH. HOLM. MDCCCXXXVI.
Diam. 1-U lin. (12 storl.). Grav. af L. P. Lundgren. (St. på K.
Myntet). Slagen 1836, i K. Witterhets Historie och Antiqvitets
Akademiens namn, af Prosten i Mariefred, K. Hofpredikanten Gustaf
Hyckert, som till Gr. Oxenstierna egt enskilda
tacksamhetsförbindelser. — K. Mk. o. B-n i silfver.
Gr. Oxenstierna användes några ar i diplomatiska uppdrag
utanför fäderneslandet. Ehuru han för dem saknade hog, måste han
likväl för en tid (1786—1789) ataga sig Kanslipresidents befattningen.
Entledigad sistnämnda är från Riksrådsembetet, användes han sedan
i statens tjenst endast någon gång som ledamot i tillförordnade
regeringar under Konung Gustaf III:s och Gustaf Adolfs sjukdom eller
frånvaro. Vid hofvet qvarstannade han som Öfverste Marskalk hos
Drottning Sofia Magdalena och sedermera (1792—1801) som
Riksmarskalk; men med Gustafs död hade solen gått ned öfver hans
offentliga verksamhet och, man kunde tillägga, öfver hans lefnads
lycka. Född till skald egnade han sig företrädesvis åt
diktkonsten. Hans rika sångmö anlitades flitigt i Gustafs hof, men bäst
trifdes lion i lugnet bland landtlifvets fridfulla sysselsättningar, dem hon
uppfattat i målningar af ovansklig skönhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
