Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
z
3
CARL KNUTSSON BONDE.
Född d. 5 oktober 1409 (enligt en annan uppgift d. 29 september
1408), son af Knut Thordson Bonde och Margareta Sparre. Marsk,
rikshöfvitsman, riksföreståndare, sedermera konung i Sverige och
Norge. Död d. 15 maj 1470.
Johannes Magnus uppgifver att Carl Knutsson var född i Finland, dftr
farfadern, Thord Röriksson, varit slottsfogde pA Raseborg och Viborg, död
därsammastädes 1417; jämväl dennes son, Carl Knutssons fader, skall 1410 hafva varit
höfvitsmän på Åbohus och afled 1 Finland 1413. Sålunda tidigt faderlös uppfostrades Carl
Knutsson af en närskyld anförvant och gjorde som ung vidlyftiga resor, hvarunder
han, utom förkofran i ridderliga idrotter och allmänt vetande, förskaffade sig ovanligt
omfattande språkkunskaper. Detta, i förening med börd och rikedom, föranledde att
han på rådets förslag 1435 betroddes med marskämbetet I den fejd, som snart
utbröt mellan den oefterrättliga konung Erik XIII och dennes svenska undersåtar,
slöt sig Carl Knutsson till den fosterländska rörelsen, och då denna ändades med
att konungen förklarades riket förlustig samt Carl Knutssons farligaste medtäflare
försvunnit från skådebanan, valdes han, som 1436 blifvit rikshöfvitsman, 1 oktober
1438 till riksföreståndare. Efter det Kristoffer af Bajern valts till konung, nedlade
Carl Knutsson 1440 riksföreståndarskapet samt undfick härvid i förläning Finland.
Han öfverreste dit om någon tid och landsteg i Åbo den 10 november 1440. Snart
tvangs han dock att afstå Viborgs slott och län. Fordringar på ytterligare afträdelser
framställdes inom kort, och Carl Knutsson måste 1441 utbyta Åbo mot Viborg. Han
flyttade nu till Viborg, som han förskönade och befäste samt höll där ett lysande
hof, men egnade sig jämväl åt allvarliga värf. Så afgjorde han 1446 efter en grundlig
undersökning en till honom hänskjuten gränstvist mellan tavasterne och karelarne. —
Då Kristoffer dött, lämnade Carl Knutsson pingstdagen den 12 maj 1448 Finland
för att deltaga i det konungaval, som nu förestod. Detta utföll så att han den 20
juni s. å. valdes till Sveriges konung — något senare blef han jämväl konung i
Norge — men måste lämna riket i slutet af februari 1457, då han flydde till Danzig.
Återkallad och ånyo hyllad den 15 augusti 1464, nödgades han dock afsäga sig
kronan redan den 30 januari 1465. Han erhöll nu i förläning på lifstid Raseborgs
slott och Korsholm samt på åtta år Satakunta, och begaf sig öfver till Finland igen.
Här uppehöll han sig någon tid 1 Egentliga Finland, innan han kunde komma i
besittning af Raseborg, därefter å denna borg och framlefde här i stillhet sina
dagar, till dess han för tredje gången kallades att mottaga kronan, hvilket skedde
den 21 september 1467. Han afled 1 Stockholm och ligger begrafven i
Riddarholmskyrkan.
I. Åts. CAROLVS VIII • SVEC • ET NORV. REX. Bröstbilden, h. s.,
i harnesk och mantel; nedanför: i.c.h.
Fråns. 37 • | CANVTI | BONDE EQ . AVR • F • | C • 1448 • | CIVIBVS|
ET CHRISTIERNO R- D • | TVMVLTVANTIBVS | BIS
PROFV-GVS • | M • 1470 • på nio rader.
Anm. Storlek: 34 mm. Graverad af J. C. Hedlinger
och slagen för dennes regentlängd. Beskrifven hos
Hildebrand, Sveriges och svenska konungahusets
minnespenningar, II, pag. 556.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
