Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
10.
JACOB de la GARDIE.
Född d. 20 juni 1583, son af Pontus De la Gardie och Sofia
Gyllenhjelm. Grefve, riksråd, fältmarskalk. Död d. 12 augusti 1652.
Född i Reval, förlorade han i späd ålder sina föräldrar. Han uppfostrades
därefter i Finland, dels under vistelse på Åbo slott åren 1584—90, dels hos sin
mormoder på Växiögård i Kangasala. Redan vid 18 åfs ålder erhöll han af hertig Carl
ett befäl i polska kriget. Tillfångatagen vid Wollmars kapitulation, utväxlades han
om fyra år och begaf sig nu för sin vidare utveckling till Moritz af Oranien. Då
den svensk-ryska alliansen 1609 föranledde ett krigiskt inbrott i Ryssland för att
bistå Zar Wasili Schulski i striden mot polackerna, gick De la Oardie, som samma
år blifvit öfverbefälhafvare för de finska trupperna, öfver gränsen. Det afsedda
ändamålet förfelades emellertid till en del, trots flere vunna segrar, genom truppernas
myteri, och han måste med en ringa kvarlefva af sin kår, endast omkring 400 man,
återvända. Han tågade nu mot Kexholm, som ej enligt det med ryssarne fjorton år
tidigare Ingångna aftalet öfverlämnats till svenskarne, och belägrade efter erhållna
förstärkningar Fästet från augusti 1610 till den 2 mars 1611, då besättningen
kapitulerade. Hans nästa mål var Novgorod. Denna ort intog han samt höll densamma
besatt 1 fem år. Det var med anledning af hans långa uppehåll här, föranledt af strider
och underhandlingar, han af sina med krigets långvarighet missnöjda finska soldater
erhöll vedernamnet .Laiska Jaakko". Emellertid bidrogo hans vunna framgångar i
hög grad till det för Sverige förmånliga fredsslutet i Stolbova den 27 februari 1617,
hvarigenom Kexholms län förenades med det öfriga Finland, som nu fick de gränser
mot Ryssland, hvilka än i dag bestå. År 1615 upphöjd 1 grefligt stånd, den enda
som af Gustaf Adolf tilldelades denna värdighet, erhöll han vid Stolbova-fredens
afslutande Ingermanlands och Kexholms län i arrende med rätt att där uppbära
kronans inkomster, hvilket arrende, som upphörde först 1629, medförde att hela
uppbördsväsendet lades i hans hand. Ehuru Gustaf Adolf tidigare kallat honom sin
läromästare i kriget, väckte han senare genom sin tröghet konungens misshag, och
åsidosatt anhöll han slutligen om sitt entledigande. De la Gardie egnade sig
härefter åt marsk- och rådsämbetena och gjorde sig genom sin erfarenhet och en
frimodig hållning mycket gällande, ej minst inom förmyndarstyrelsen under Kristinas
minderårighet. I Finland var han genom arf egare till många lägenheter i Virmo,
Pargas, Birkkala m. fi. socknar. På sista tiden blind, men ännu verksam, Imponerade
han äfven på utländingar genom den stora gästfrihet han vid högtidliga tillfällen
visste utöfva, ehuru hans bostad eljes öfverraskade genom sin till torftighet gränsande
enkelhet. Året efter hans i Skara inträffade död, anlade hans änka — Gustaf Adolfs
ungdomsbrud Ebba Brahe — i Pedersöre socken, som De la Gardie undfått i
förläning, en stad, den hon efter sin make uppkallade Jacobstad.
I. Åts. COMES JAC. DE LA GARDIE R. SV. SEN. ET MARESC •
Bröstbilden, h. s., i harnesk; nedanför: i&à ablbobh
Fråns. QUA VICIT VICTOS PROTEGIT ILLE MANU. En krigare
i 1600-talets dräkt, till häst, utsträcker sin hand beskyddande
öfver en ödmjukt framträdande man med obetäckt hufvud,
som nedlägger sin värja; på marken: l. a. I afskärningen:
genere et FACTis | CLARUS obiit | mdclii. på tre rader.
Anm. Storlek 32 mm. Graverad af Lea Ahlborn.
Slagen af Svenska akademin 1879. Beskrifven i Numism.
Meddel. X, pag. 2 samt hos Iversen, pag. 36 och
afbildad Tafl. xix N:o 4 därsammastädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
