Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12.
17
GUSTAF HORN.
Född d. 23 oktober 1592, son af Carl Henriksson Horn till Kånkas
och Agnes von Delwig. Grefve, riksråd, riksmarsk, generalfältherre,
generalguvernör, president i krigskollegium, lagman i Norrfinne
lagsaga. Död d. 10 maj 1657.
Under det fadern satt fången på örbyhus, föddes sonen Gustaf därstädes.
Han erhöll en vårdad uppfostran och hade bl. a. Sigfrid Aronus till lärare.
Hemkommen från en utländsk studieresa, ingick han 1612 i krigstjänst under sin broder
Evert i Lifland; senare utbildade han sig ytterligare under Moritz af Oranien samt
förvärfvade genom sina visträckta resor äfven en stor språkkännedom. Af Gustaf II
Adolf Ull en början använd i diplomatiska värf, vann han snart konungens förtroende,
som redan nu kallade honom sin .högra hand*. Ånyo kallad till krigsskådeplatsen,
befordrades Horn till öfverste och utnämndes 1625 — förutom till lagman i Norrfinne
lagsaga — till .general öfver trupperna i Finland till häst och fot". Med dessa
tågade han till Lifland och delade, då konungen ej själf var närvarande, till en början
öfverbefälet med de la Gardie, men blef 1628 efter segrarna vid Wallhof och
Woll-mar fältmarskalk och ensam öfverbefälhafvare. Med det tyska krigets utbrott
öppnades för Horn en lysande bana. Han tågade med sina finska trupper, två
regementen fotfolk och sju kompanier ryttare, tillsammans omkring 3,000 man, landvägen
till Tyskland och blef här konungens närmaste man i befälet Hans mest glänsande
bragd utfördes i slaget vid Breitenfeld den 7 september 1631, då han efter sachsarnes
flykt från slagfältet med den af honom förda vänstra flygeln bildade en ny front
mot Tilly och gaf konungen tid att komma till undsättning. Härefter var Horn
verksam dels i södra, dels i västra Tyskland, där han ock nåddes af underrättelsen om
konungens död, hvilken för honom medförde ansvaret af öfverbefälet, en post som
han dock snart måste dela med hertig Bernhard af Sachsen-Weimar. Det var nu
denne tvingade Horn Ull drabbningen vid Nördlingen, den första batalj, som Horn
förlorat Själf blef han fången och måste tillbringa åtta år i fångenskap, innan han
1642 utväxlades mot trenne kejserliga generaler, hvarefter han reste hem öfver Schweiz,
Spanien, Frankrike och Holland, öfverallt mottagen med de största ärebetygelser.
Vid danska krigets utbrott utsedd till öfverbefälhafvare, eröfrade han större delen af
Skåne; härmed afslutades Horns krigarbana. I rådet var Horn sin svärfaders, Axel
Oxenstjernas stöd, men åtnjöt föga gunst af hofpartiet Af drottning Kristina upphöjdes
han den 26 mars 1651 till grefve af Björneborg, hvarvid Biörneborgs stad och 362
hemman i Kumo, Ulfsby och Hvittis med omkring 8,000 daler s. m. i ränta tillades
honom. Ar 1652 generalguvernör i Lifland, utnämndes han redan påföljande år till
president i krigskollegium. Vid polska krigets utbrott uppdrog Carl X Gustaf åt
honom försvarsanstalterna i hemlandet Härunder afled Horn i Skara och begrofs i
Jakobs kyrka i Stockholm samt slöt själf sin grefliga ätt
I. Åts. GUSTAVUS HORN COMES R • S • ARCHISTRATEGUS •
Bröstbilden, h. s., i harnesk, mantelveck och spetskrage;
under axeln: o.b.
Fråns. NEC | TE VIDERE | SUPERBUM | PROSPERA | BELLORUM |
NEC FRACTUM | AD VERS A • på sju rader inom en lagerkrans.
I afskärningen: nät • 1592 • | denat • 1157 • på två rader.
Anm. Storlek: 32 mm. Graverad af C. Enhörning.
Slagen af Svenska akademin 1803. Beskrifven hos
Hildebrand, pag. 25; beskrifven och afbildad hos
Iver-sen, pag. 70 och Tafl. vm N:o 6.
–3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
