Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
33.
CLAS RÅLAMB.
Född d. 8 maj 1622, son af Broder Andersson Rålamb och Anna
Tott. Friherre, riksråd, hofrättsråd i Åbo hofrätt, rikskammarråd,
öfverståthållare, president i Göta hofrätt. Död d. 14 mars 1698.
Clas Rålamb torde vara född i Stockholm, ehuru en uppgift finnes att han,
under den tid fadern uppehöll sig i Finland, dit han kallats för kammarärendenas
behandling och hvarest han senare var bosatt som president i Åbo hofrätt, blifvit
född i Åbo. Den unge Rålamb erhöll en vårdad uppfostran, men tillträdde dock ej
under Kristinas regering någon statstjänst, måhända emedan han ej ville tiäna dottern
till den konung, som för en förseelse af en äldre son orättvist straffat fadern. Under
denna tid sysselsatte sig Rålamb med vidtgående studier. Först till 1655 års riksdag
infann han sig och spelade en framstående roll såsom den lägre adelns målsman i
dess kamp mot högadeln. Han vann nu Carl X Gustafs förtroende och användes
af denne i diplomatiska värf. Då konungen aflidit, uppträdde Rålamb på riksdagen
i Göteborg 1660 mot dennes testamente, hvilket ock på af Rålamb anförda juridiska
skäl ogillades. Därför fick han likväl långt senare lida mycken förföljelse, ty Carl
XI kunde aldrig förlåta det öde, som drabbat faderns testamente. Vid 1664 års
riksdag var Rålamb åter en ledande oppositionsman, men trots detta utnämndes han
ännu samma års till riksråd och fick sig kammarverket anförtrodt, efter det hans
utnämning till hofrättsråd i Åbo hofrätt omedelbart återtagits. Genom denna sin
verksamhet kom han i ständig motsats till M. G. de la Gardie och dennes lättsinniga
politik. Utnämnd üll öfverståthållare i Stockholm 1673, förvaltade han detta ämbete
under fem bekymmerfulla år med sådan skicklighet, att han af konungen erhöll
varma loford och 1674 upphöjdes i friherrligt stånd. Vid 1675 års riksdag var han
själen i det mot de la Gardie fientliga partiet och blef 1678, troligen af politiska
skäl, förflyttad till presidentstolen i Göta hofrätt; hans verksamhet här var dock af
kort varaktighet, ty återkallad till Stockholm följande år för att handlägga
kvarliggande mål, sökte man till den stundande riksdagen aflägsna den obekväma
motståndaren från hufvudstaden, först genom en af konungen honom gifven befallning att
själf förrätta lagmanstjänsten i Norrfinne lagsaga och när han lyckades undgå detta,
genom ett omfattande uppdrag i Sveriges tyska provinser. Då han återkom därifrån
var rådsmakten krossad, enväldet befäst och reduktionen, som äfven hemsökte honom
hårdt, påbörjad. Han måste 1682 lämna rådsämbetet och beröfvad allt, äfven sitt
dyrbara bibliotek som införlifvades med Uppsala universitets, framlefde han sina
återstående dagar i sträng tillbakadragenhet samt afled i Stockholm. Genom sitt
första gifte med Anna Stålarm kom han i besittning af Kiala, Näs och Böe gårdar
i Borgå socken samt Forsby i Pernå.
I. Åts. CLAUDI, RÅLAMB~SENATOR REG: SUE: Bröstbilden,
h. s., med mantelveck; nedanför: a. Karlsteen • fec •
Fråns. SIBIMET INVIDIA VINDEX på ett band. Ett landskap med
träd, där två ilskna hundar framrusa mot en på marken
liggande spikklubba. I afskärningen: 1674*
Anm. Storlek 44 mm. Graverad af Arvid Karlsteen.
Slagen samma år Rålamb blef friherre. Beskrifven hos
Hildebrand, pag. 64,!.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
