Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34.
49
SAMUEL ÅKERHIELM.
Född d. 14 december 1684, son af Samuel Åkerhjelm och Chatarina
Molsdorph. Friherre, riksråd, öfverstemarskalk, president i Åbo
hofrätt. Död d. 11 mars 1768.
Åkerhielm, som var född i Stockholm, blef student i Åbo 1698, i Uppsala 1702
samt 1 Oxford. Anställd 1706 i Kongl, kansliet, befordrades han snabbt, 1 synnerhet
sedan han ingått Äktenskap med en dotter till Carl XII:s gunstling Kasten Feif. Han
var tjänstgörande hos konungen såväl i Bender som i Stralsund och Norge. Ifrig
motståndare till Arvid Horn och anhängare af det holsteinska partiet, aflägsnades
han ur kansliet genom utnämning till president i Åbo hofrätt, hvilket ämbete han i
tio år förvaltade. Friherre blef han 1731. Fortfarande stående 1 motsats till Arvid
Horn, var han en af krigspartiets främste målsmän vid riksdagarna 1734 och 1738—39.
Under den sistnämnda uttalade han — som var bättre förtrogen med förhållandena
i Finland än mången annan af frihetstidens statsmän — sig mot sekreta utskottets
förslag i dess vidsträcktaste omfattning att finsk språkkunskap skulle gifva företräde
vid erhållande af tjänster i Finland, ehuru förgäfves. Efter Horns fall inkallades han
1739 i rådet och blef 1741 öfvermarskalk. Nu inträdde likväl en förändring i hans
hållning. Skiljande sig från sina partivänner, bekämpade han de åtgärder, som ledde
till fredsbrottet Under 1746-47 års riksdag stod han ej fri från förbindelser med
det ryska sändebudet och torde haft sin andel i utdelandet af de ryska subsidierna
bland mössorna. Sedan hattpartiet under riksdagens gång återkommit till makten,
tvangs han att afgå från riksrådsämbetet utan att tilldelas pension; sådan tillades
honom först vid 1751 års riksdag. Sin återstående lefnad tillbragte han på sin
egendom Margretelund i Uppland och emottog icke de vid 1765 års riksdag segrande
mössornas kallelse att återinträda i rådet Ständerna hyllade honom dessutom genom
präglingen af nedan beskrifna medalj, hvars frånsida syftar på Åkerhjelms förtjänst
att i rådet hafva mottsatt sig planen om inställande af bankens utväxling af metalliskt
mynt och i stället utgifva småsedlar. Detta hans motstånd togs till förevändning,
då man uteslöt Åkerhjelm från rådsbordet.
I. Åts. SAMUEL ÅKERHIELM LIB • BARO REGNI
SVECSEN-ET SUPR • AUL • PRAEF • æt • 82 • Bröstbilden, h. s., i
peruk och med rådsmanteln; nederst: c.i • wnuux r •
Fråns. VERITAS VISU ET MORA VALESCIT . Riksbankens hus
i Stockholm, fasaden mot Järntorget, med Skepps- och
Kastellholmen i fonden. I afskärningen: ob merita in patriam|
hunc nummum cudi fecer • | ordd • reg • a • mdcclxv • | d •
xxn • OCT • på fyra rader.
Anm. Storlek: 63 mm. Graverad af C. J. Wikman.
Slagen af ständerna vid 1765 års riksdag. Beskrifven
hos Hildebrand, pag. 156.
II. Åts. SAM. ÅKERHJELM L. B. SEN. REGN. Bröstbilden, h. s.,
kopierad efter N:o I; nederst: nàt. mdclxxxrv.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
