Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
70.
AUGUSTIN EHRENSVÄRD.
Född d. 25 september 1710, son af Johan Jacob Schäffer och
Anna Margaretha Mannerheim. Grefve, fältmarskalk. Död d. 4
oktober 1772.
Ehrensvärd* fader, en af Carl Xü:s krigare, var född i Finland, adlades 1717
och antog dfl namnet Ehrensvärd. Sonen föddes på Fullerö i Västmanland, där
modren då vistades hos en anförvant. Ehrensvärd fick en god uppfostran; han
inskrefs väl 16 år gammal vid artilleriet, men fick fortsätta sina studier vid Uppsala
universitet. Hans håg torde ej legat åt den militära banan, inpå hvilken han dock
af omständigheterna fördes. Efter det han 1734 nått löjtnantsgraden, bereddes honom
1736 tillfälle till en två-årig vistelse utomlands för hans vidare förkofran.
Hemkommen blef han chef för den nyinrättade artilleriskolan. I kriget 1741—43 tog han blott
obetydlig del, likväl eröfrade han därunder ett på Broberget vid Helsingfors uppfördt
iyskt batteri, hvarigenom det lyckades för Lewenhaupts här att oskadd inkomma i
staden, för att dock sedan gå sitt sorgliga öde tillmötes. Men efter krigets slut
öppnades för Ehrensvärd en verksamhet af största betydelse. Han utarbetade nu
sina planer till Finlands försvar och fick dem godkända, hvarigenom Sveaborg,
visserligen i en från Ehrensvärds ursprungliga förslag modifierad form, skapades. Sitt
namn erhöll det nya fästet, på Ehrensvärds förslag, vid riksdagen 1750. Samtidigt
Jflrmed byggdes Svartholms fästning vid Lovisa under Ehrensvärds öfverinseende.
i 1756 utsågs han till chef för finska strömrensningsverket och framlade vidlyftiga
planer till det inre landets kanalisering och torrläggning. Nu återupptog han äfven
ett tidigare af honom i sammanhang med frågan om Finlands försvar gjordt förslag
om en galereskader, afsedd att operera i närmaste samband med landtarmén; den
ena delen af denna flotta borde erhålla Sveaborg till stationsort I genomförandet
af alla hans planer vållades emellertid ett uppskof genom pommeiska kriget, till
hvilket Ehrensvärd beordrades 1757. Han deltog härunder i flere träffningar som
chef för artilleriet och befordrades 1759 till generallöjtnant Följande år svårt sårad,
blef han 1761 general en chef och ledde som sådan operationerna till krigets slut,
sökande bevara de vunna fördelarna, då krafterna ej medgåfvo tillkämpande af nya.
Efter freden, och sedan han 1764 blifvit general af kavalleriet samt friherre, återvände
han till Finland och upptog med förnyad ifver sitt afbrutna arbete. Till medhjälpare
i sitt värf som skärgårdsflottans nydanare hade han förvärfvat Chapman och vid
fästningsbyggnaderna ingenjören D. Thunberg. Men redan började missnöjet, närdt
af hat och afund, låta sig förnimma, och vid riksdagen 1765, då makten frånrycktes
hattarne, beröfvades Ehrensvärd, som tillhörde detta parti, först öfveruppsikten öfver
fästningsbyggnaderna och därefter äfven öfver arméns flotta, som hans skapelse
uppkallats; denna förlades under amiralitetet En af mössorna anordnad granskning af
Ehrensvärds förvaltning företogs, hvilken granskning han med största heder bestod
och hvarvid såväl hans skicklighet som redbarhet erkändes. Vid följande riksdag,
1769, egde en omsvängning i maktställningen rum: det till väldet återkomna
hattpartiet återgaf Ehrensvärd såväl ledningen at fästningsbyggnaderna (1769) som flottan
påföljande år. Men Ehrensvärd, som sedan pommerska kriget led af sjuklighet, tog
afsked redan 1771 och blef då grefve, härvid i sitt vapen upptagande orden: Arméns
flotta, Sveaborg. Af Gustaf III, hvars oblodiga revolution den forne frihetstids-kämpen,
nu mätt på dess yra, hälsade med tillfredsställelse, utnämndes han till fältmarskalk,
men afled redan samma år, 1772, på Saaris öfversteboställe i Wirmo socken. Hans
stoft fördes till Sveaborg, där han hvilar, enligt inskriften på den efter Gustaf III:s
egen ritning uppresta minnesvården, .omgifven af sina verk". Hans .Anteckningar
om en resa i Finland 1747" äro 1882 tryckta i Helsingfors.
I. Åts. COMES AUG. EHRENSVÄRD CAMPI MARESC.
Halsbilden, v. s.; på halssnittet: l. a. Nederst: n. mo. ob. 1772.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
