Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70.
99
JOHAN AUGUST SANDELS.
Född d. 31 augusti 1764, son af Samuel Sandels och Katarina Elisabet
Brandt. Grefve, fältmarskalk, riksståthållare i Norge, kansler för
Kristiania universitet. Död d. 22 januari 1831.
Tillhörande den ansedda prästsläkten Sandel i Roslagen, var fadern, bergsrådet
Sandels som 1772 blifvit adlad och då antagit detta namn, bosatt i Stockholm, där
sonen föddes. Denne blef kadett vid artilleriet 1775, avancerade 1777 till
underlöjtnant och utnämndes 1782 till adjutant vid samma kår. Men 1785 transporterades
Sandels, i följd af en obehaglig tvist med kamraterna, till Finland såsom
stabsrytt-mästare vid finska kompaniet af adelsfanan. Befordrad till major vid karelska
dragonerna, deltog Sandels i kriget 1788—90, bivistade därunder blokaden af Nyslott
och förde från 1789 till krigets slut befälet öfver en värfvad infanteribataljon, som
han på konungens befallning uppsatt och öfverfört till Finland. Efter fredsslutet blef
han öfverstelöjtnant och sekundchef för karelska dragonregementet. Ar 1793 oskyldigt
inblandad i den Armfeltska högmålssaken, satt han en kortare tid fängslad. Han
utnämndes 1805 till chef för Savolaks jägarregemente, som han ock vid krigets
utbrott 1808 ledde, men redan i april s. å. utsågs han till chef för den nybildade
femte brigaden och med denna trupp var det han förvärfvade sitt hjälterykte. Hans
operationer 1 Savolaks, särskildt det mästerliga försvaret af Toivolapasset, gjorde
honom till en fruktad motståndare. Genom konventionen i Lochteå tvangs han att
draga sig norrut, längre än han ämnat, men då stilleståndet uppsades af ryssarne,
tillkämpade han sig den blodiga segern vid Virta bro 1 Idensalmi, för hvilken bragd
han belönades med generalmajors fullmakt Följderna af denna Sandels seger blefvo
dock ej andra än den vanliga reträtten, och i slutet af februari 1809 nedlade han
sitt befäl samt afreste till Stockholm. I juni återvände han till krigsteatern, nu
förlagd till svenska Västerbotten, där han led en motgång vid Hörnefors, men som icke
hindrade honom att kort därpå intaga det af ryssarne besatta Umeå. Efter
fredsslutet blef det fråga om Sandels kvarstannande i finsk tjänst, för hvilket ändamål
inflytelserika ansträngningar gjordes. Sandels tvekade länge, men gjorde slutligen
sitt val, stannade i Sverige och gick här en lysande bana till mötes. Upphöjd i
friherrligt stånd 1809, avancerade han snabbt och beklädde efter hand de mest
ansvarsfulla befattningar. Vid tyska krigets utbrott erhöll han befälet öfver en armékår
och vann en ärofull seger vid Rosslau den 29 september 1813 samt kämpade med i
flertalet af de minnesvärdaste fältslagen under detta krig. Äfven i fälttåget mot
Norge tog han del; det blef hans sista. Ar 1815 erhöll han grefvediplom och blef
1818 general af infanteriet. Sistnämnda år sändes han som riksståthållare till Norge,
på denna fordrande post tillvann han sig norrmännens förtroende och erkännande
samt kvarstod till 1827, då han för en obetydlig underlåtenhet återkallades.
Kanslers-ämbetet för Kristiania universitet, som han mottagit samtidigt med
riksståthållar-skapet, hade han redan 1824 nedlagt; sistnämnda år tilldelades honom
fältmarskalkvärdigheten. Sandels afled i Stockholm och ligger begrafven i Klara kyrka, där ett
monument utvisar hans hvilostad.
I. Åts. GOTT SEGNETE DIE VEREINIGTEN HEERE En flygande
Victoria med ett flammande svärd i högra och en lagerkrans
i vänstra handen. Ytterst en pärlrand.
Fråns. BEI | ROSLAU | DURCH | SANDELS | D. 29 SEPT. | 1813
på sex rader. Ytterst en pärlrand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
