- Project Runeberg -  Minnespenningar öfver enskilda personer födda eller verksamma i Finland / I /
111

(1906-1923) [MARC] Author: Mauritz Hallberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

111

77.

ROBERT HENRIK REHBINDER.

Född d. 15 juli 1777, son af Johan Reinhold Rehbinder och Kristina
Margareta af Palén. Grefve, verkligt geheimeråd,
ministerstatssekreterare. Död d. 8 mars 1841.

Rehbinder var född pA Viksbergs sätesgård i Pemar och inskrefs visserligen
1787 vid lifdragonregementet, men hans militära bana afslutades redan 1795. Han
egnade sig nu i stället åt den civila ämbetsmannabanan, sedan han, som 1791 blifvit
student 1 Åbo och studerat under Porthans ledning, ingått som auskultant i Åbo
hofrätt 1795. Han förflyttades 1797 till justitierevisionen i Stockholm, men återvände
till hemlandet 1801 och inträdde ånyo vid hofrätten, där han blef assessor 1807.
Utsedd till hofrättens representant i 1809 års deputation till Petersburg, hindrades
han genom ett benbrott att deltaga i deputationens gemensamma uppträdande, men
enskildt fann han gehör hos kejsar Alexander och tillvann sig efter en erhållen audiens
dennes välvilja, som närmast föranledde Rehbinders utnämning till adjoint hos
Spe-ranski i dennes egenskap af statssekreterare för de finska ärendena. Med Rehbinder
rådgjorde härefter Alexander ständigt i frågor rörande Finland, och vid landtdagen
i Borgå, där friherrliga ätten Rehbinder representerades af fadern, utvecklade Rehbinder
en omfattande verksamhet, men tjänstgjorde ock som Speranskls organ vid dennes
sträfvanden att reglera ständernas hållning. Under år 1810 utnämnd till
prokurators-substitut och 1811 till hofrättsråd i Åbo hofrätt, tjänstgjorde Rehbinder någon kortare
tid i hemlandet, men återvände snart till Petersburg såsom statssekreterare i
kommittén för de finska ärendena. Ordförandeskapet i denna handhades af Armfelt,
men Rehbinder bar den egentliga arbetsbördan och konflikter mellan dessa två så
olika naturer uteblefvo icke. Efter Armfelts död, 1814, växte Rehbinders inflytande
under den nye ordföranden, v. Troil, och sedan denne 1818 afgått, blef Rehbinder
själf kommitténs ordförande. Under år 1819 beledsagade han, som äfven åtföljt
Alexander till Åbo 1812, kejsaren på dennes finska resa. Vid denna tidpunkt hade
hans försök att förmå kejsaren att sammankalla ständerna väl först af monarken
upptagits gynnsamt, men senare definitivt afböjts. Rehbinder synes för öfrigt städse
bemödat sig om att anpassa sig efter Alexanders skiftande uppfattning och därefter
rättat sina förslag. Äfven som kanslerssekreterare gingo hans sträfvanden ut på att
undvika allt som kunde stöta, äfven om härvid ej full rättvisa öfvades. — Kunde
Rehbinder icke fullt sammangå med Armfelt, blef detta ännu svårare med Zakrewski,
och vid Nikolai I:s tronbestigning hade Rehbinder att bestå en hård kamp för
Finlands rätt, en kamp som likväl lvktades med seger för Rehbinder, tack vare den nye
kejsarens rättrådighet, hvars bevågenhet härefter äfven i hög grad tillföll Rehbinder,
som vid kröningen upphöjdes i finskt grefligt stånd. Slitningarna med Zakrewski
fortforo likväl äfven sedan denne blifvit inrikesminister; också klagade Rehbinder
ofta häröfver, medan förhållandet till den nye generalguvernören, Menschikoff, var
betydligt bättre. 1834 utnämndes Rehbinder till verkligt geheimeråd och fick samma
år sin ämbetstitel förändrad till .ministerstatssekreterare". Under tronföljarens,
sedermera Alexander II:s, minderårighet var Rehbinder intill början af 1841 t f. kansler
för universitetet, och promoverades vid jubelfesten 1840 till honorär filosofie doktor.
Rehbinder afled i Petersburg och ligger begrafven i Pemar.

I. Åts. ROBERTUS HENRICUS REHBINDER COMES. Hufvudet,
v. s., i halssnittet: a. mm. Vid nedre kanten: nat. d. i&

jul. a. 1777. mort. d. 8. mart. a. 1841.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:05:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnespfin/1/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free