Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104.
143
ELIAS LÖNNROT.
Född d. 9 april 1802, son af Fredrik Johan Lönnrot och Ulrika
Andersdotter Wahlberg. Med. doktor, fil. doktor, provinsialläkare,
professor i Helsingfors, kansliråd. Död d. 19 mars 1884.
Frän Paikkari torp i Sammatti kapell, där den fattige sockenskräddarens son
första gången såg dagens ljus, bröt han med en allt besegrande järnhård flit sig en
bana, hvilken förde honom upp till och ställde honom bland männen i främsta ledet
Men denna väg gick fram genom brist och försakelser; mer än en gång afbröts den
kunskapstörstande gossens skolgång och han fick återvända till skräddarbordet i det
hem, som i saknad af bröd, ej af bristande kärlek, sände honom ut i lifvet den
första gången i en tiggares skepnad. Han nådde likväl den gyllene lyran 1820 och
uppehöll sig nu genom informationer samt kunde 1827 aflägga kandidatexamen,
hvarefter han slog in på läkarebanan, blef med. kandidat 1830 och med. doktor 1832.
Hans verksamhet som läkare förlades till norra Finland, sist som provinsialläkare i
Kajana. Men det var leke som läkare Lönnrots namn skulle gå till eftervärlden.
Hans modersmål var finskan och detta språk skänkte han redan som ung en
hän-gifven kärlek; sin länge dröjande mannaålders kraft egnade han åt studiet af detta
sitt barndomsspråk, utvecklade och styrkte dess växt genom insiktsfull ans och vård.
Sin uppmärksamhet hade han redan tidigt fäst vid den rika finska sångarskatt, som
höll på att dö bort i ödemarkemas djup; den grep han fatt med starka men
kärleksfulla händer och under upprepade mödosamma vandringar samlade han i sångkunniga
allmogehem de spridda dragen och fogade dem samman till ett helt, det epos han
gaf namnet Kaleva, hvilket 1 sin slutliga redaktion låg färdigt 1849. Vid sidan häraf
egnade Lönnrot sin tid åt lexikografiska arbeten, öfversättningar till finskan, publicistik
m. m. och på enträgen uppmaning sökte och mottog Lönnrot professuren 1 finska
språket Som universitetslärare vinnlade han sig särskildt om att lära ungdomen
skrifva ledig, enkel och god finska. Men hans krafter togos utöfver lärarekallet
jämväl i anspråk bl. a. för afhiälpande af bristen på facklitteratur i finsk dräkt För
sina vetenskapliga förtjänster blef Lönnrot honorär fil. doktor 1860. Emeritus 1862,
härvid tilldelad kanslirådstitel, bosatte sig Lönnrot i Sammatti och utgaf sitt
omfattande »Finskt-Svenskt Lexikon* samt var en ifrigt verksam medlem i den finska
psalmbokskommittén. Äfven den stora samlingen af finska trollsånger såg under
denna tid dagen och den åldriges flit domnade först i döden. Han afled i Sammatti
och ligger begrafven på kapellets kyrkogård under en af Finska litteratursällskapet
uppsatt minnesvård. Sedan 1902 är en ärestod, hopbragt genom allmän subskription,
rest öfver Lönnrot i Helsingfors.
I. Åts. ELIAS LÖNNROT 1802 « * 1902 Bröstbilden i tidens dräkt;
på axeln: •.
Fråns. SAIT | SANAT på två rader ofvanom en kantele lagd på några
tallkvistar, därunder på två rader SALASTA | ILMI.
Anm. Storlek: 26 mm. Graverad af Karl Sundström
i Helsingfors. Slagen af denne och guldsmeden K.
Liljeström samt försåld åt allmänheten vid tiden för
Lönnrotstodens framträdande 1902. Frånsidans stans
omgjord med obetydliga skiljaktigheter.
En mindre, gjuten medaljong, tillkommen vid tiden för Lönnrotsstatyns
aftäckande finnes, men har ej här upptagits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
