- Project Runeberg -  Minnet och dess pedagogiska problem. /
6

(1932) [MARC] Author: Axel Herrlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utbytt mot termen kinästetiska förnimmelser som
kollektivbeteckning för denna grupp.

Även på de yttre sinnenas område hava de senare
årtiondena medfört viktiga upptäckter. Man talade här
i gamla dagar om fem sinnen: syn, hörsel, lukt, smak
och känsel. I början av 1880-talet visade emellertid den
utmärkte svenske fysiologen Magnus Blix, att det på
huden gives fullständigt skilda punkter för
förnimmelserna av värme, köld och tryck, vilka därför vardera
måste anses vara en speciell sinnesmodalitet. Senare
har isynnerhet Max von Frey påvisat, att det
dessutom också finnes hudpunkter, vilka vid punktuell
retning uteslutande giva förnimmelser av stick
ett sinne, som man plägar beteckna med det mera
generella utttrycket smärtsinne. Det gamla begreppet
»känselsinne» har alltså genom dessa psykofysiska
rön kluvits i fyra specifikt skilda sinnesmodaliteter.

De retningar, som träffa de olika sinnesnerverna,
fortledas genom dem till det centrala nervsystemet,
ryggmärgen och hjärnan, och först i samband med de
sålunda framkallade centrala processerna kan det enligt
den traditionella uppfattningen bliva tal om psykiska
funktioner. Dock har man någon gång ifrågasatt,
huruvida icke redan i de perifera sinnesorganen sådana
funktioner skulle kunna äga rum, och särskilt har
fysiologen G. von Bunge diskuterat spörsmålet, om icke
ljus- och färgförnimmelser och därmed förbundna
föreställningar skulle kunna uppstå i ögats näthinna,
vilken ju i själva verket är en del av hjärnan och
utvecklar sig ur den så kallade framhjärnblåsan hos
fostret på samma sätt som stora hjärnans hemisfärer.
Bunge finner sig föranlåten att tills vidare lämna frågan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:06:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnped/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free