Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
angularis spelar för sjukdomens uppkomst. Det gives
goda grunder att betrakta denna vindel som
genomgångspunkt för associätionsbanor, vilka förbinda det
allmänna syncentrum i nackloberna med den för akustisk
orduppfattning så betydelsefulla vänstra tinningloben.
Om dessa associationsbanor avbrytas, så kunna icke de
retningar som av bokstäverna väckts i hjärnans
näcklober nå fram till vänstra tinningloben och där utlösa
de processer, som äro nödvändiga för aktualiseringen
av den akustiska ordkomponenten. Detta åskådningssätt
synes vida rimligare än teorien om ett särskilt optiskt
ordcentrum i barken av Gyrus angularis redan därför
att, såsom von Monakow påpekat, ytliga lesioner av
denna vindel alls icke behöva medföra ordblindhet.
Denna uppstår först genom djupare gripande processer,
som skada associationsbanorna i vindelns vita substans
och möjligen även förbindelserna över hjärnbalken med
den högra hjärnhalvan.
För övrigt synes oss teorien om ett speciellt optiskt
ordcentrum också ur principiellt psykofysisk synpunkt
icke blott fullständigt umbärlig, utan rent av orimlig.
Ordens tecken i tryck och skrift förnimmas av oss på
alldeles samma sätt som andra visuella
förnimmelseobjekt, t. ex. geometriska figurer, och kunna omöjligen
tänkas äga några »reserverade platser» i vårt syncentrum
i hjärnan. Lika visst, som samma nervelement i vårt
ögas näthinna kunna bibringa oss synintrycket av
bokstaven O, siffran o och av en ellips, så kunna också
samma nervelement i vår hjärnas nacklober fungera
vid dessa optiska intryck. Äro alltså ordtecknen icke
i perceptivt avseende annorlunda fysiologiskt betingade
än andra objektbilder, så bör redan därför teorien om ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
