- Project Runeberg -  Minnet och dess pedagogiska problem. /
119

(1932) [MARC] Author: Axel Herrlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ningarnas stora betydelse för barn i den tidigare
skolåldern, och utgöra därmed en kraftig maning till
pedagogerna att icke förgäta den viktiga sanning, som
Vives och Comenius med snillets intuition
införlivade med uppfostringskonsten: att den sinnliga
åskådningen så mycket som möjligt skall tagas till hjälp,
särskilt vid den mera elementära undervisningen. Det
är kanske i de flestas ögon alldeles överflödigt att på
experimentell väg åvägabringa bevis för en princip,
vars giltighet numera kan synas alldeles självklar, Men
den pedagogiska vetenskapen får lika litet som någon
annan erfarenhetsvetenskap acceptera någon princip som
självklar, hur omedelbart påtaglig den än kan synas vara.
Det gives i själva verket pedagogiska traditioner, vilka
förefalla så rimliga som helst, men som dock icke
hålla stånd för en grundligare empirisk undersökning.
Vem tror icke, att det bästa sättet att lära sig t. ex.
en dikt är att dela upp den i mindre avdelningar och
inlära dessa en efter en? Men den experimentella
forskningen har dock visat, att denna metod åtminstone
icke i regel är att anbefalla, såsom vi längre fram
skola se.

För övrigt gives det säkerligen ännu pedagoger,
vilka visst icke äro med om att tillmäta
åskådningsprincipen och en därpå baserad realundervisning en så
fundamental betydelse för den elementära
undervisningen — pedagoger, vilka visserligen erkänna
sanningen av Erasmus Rotterdamus’ sats: sakkunskapen
är den förnämligaste (rerum cognitio potior), men också
med Erasmus och de gamla humanisterna tillfoga:
ordkunskapen är den första (verborum prior). Hur mycken
formalism och verbalism har icke fostrats i kraft av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:06:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnped/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free