Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sträckning än i den äldre tagit hänsyn till den taktila
och kinästetiska faktorn. Det är otvivelaktigt ett typiskt
uttryck för denna tendens, då t. ex. Liberty Tadd
yrkar på en reformering av undervisningen i
naturvetenskap på följande sätt: »I redogörelsen för en
sommarskola såg jag nyligen en bild av en lärare i botanik,
vilken sönderplockade en växt, under det barnen sågo
på. Den, som härvid lärde något, var läraren själv.
Det var han, som genom synsinne, känselsinne och
muskelförnimmelse erhöll det verkliga intrycket av
växten, medan barnen däremot erhöllo endast ett svagt
syn- eller hörselintryck, som snart skulle förblekna.
Om varje barn hade fått sönderplocka växten, och
således till hörsel- och synintrycken lägga
beröringsintrycket och muskelförnimmelsen samt dessutom genom
teckning av växtens olika delar först efter växten själv
och därefter ur minnet fått befästa dessa intryck, skulle
iakttagelserna säkerligen blivit vida skarpare och
minnesbilden varaktigare.»
Förutom i rättskrivningsundervisningen är det
isynnerhet i matematikens metodik, som vi finna försök
att hävda det taktila och kinästetiska elementets
betydelse som didaktiskt hjälpmedel. Sålunda bör man
enligt Lay låta lärjungarna själva få manipulera med
kulorna eller knapparna på de apparater, vilka begagnas
som åskådningsmaterial vid undervisningen i räkning,
på det att de må få taktila intryck som associativ fyllnad
vid räkneoperationerna. Och nyligen har Heinrich
Noll anbefallt ren fingerräkning som en förträfflig
hjälpfaktor särskilt vid undervisningen av mera
efterblivna barn.* Denna metod medför, anser han, bl. a.
* I »Beiträge ’zur Kinderforschung und Heilerziehung», H. 46.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
