Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
avbrottet de föregående tankarna komma åter alldeles
av sig själv.»*
I dessa yttringar av perseverationen finna vi åter
en ur pedagogisk synpunkt mycket beaktansvärd
omständighet, såsom ock av Muller och Pilzecker
framhållits. Finner uppfostraren, att hans elev tillhör en
typ med utpräglad benägenhet för perseveration, så bör
han tydligen avråda honom från att välja en
levnadsbana, vilken kräver en snabb och ofta påkommande
förändring av uppmärksamhetsriktningen. För en sådan
individ passar näppeligen t. ex. advokatens yrke med
dess stora krav på förmågan att hastigt kunna sätta sig
in i de olika parternas synpunkter och slagfärdigt
upptaga motpartens påståenden till vederläggning, att ena
ögonblicket vara redo till en konsultation i en
brottmålsangelägenhet, i nästa ögonblick i en kommersiellt
juridisk fråga o. s. v. Han gör tvivelsutan klokare i
att använda sina juridiska kunskaper på
ämbetsmannabanan med dess mera likformiga, att icke säga enformiga
arbetssätt och mera stereotypa levnadsvanor, och där
det ju åtminstone på lägre ämbetsposter vida mindre
kommer an på förmåga av nya initiativ än på ett
plikttroget och uthålligt arbete. Men också ur andra
synpunkter är det för pedagogen viktigt att känna till
perseverationsfenomenét som en normalpsykologisk
företeelse med individuella variationer. Finner han hos en
lärjunge en viss tröghet, då det för honom gäller att
sätta sig in i nya områden av en vetenskap, t. ex. vid
övergången från aritmetik till algebra, från Euklides
till den analytiska geometrien, så skall han icke strax
Anf. arb. s. 73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
