Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
bokstäver, som börja vissa ord, samt av de små
bokstäverna b, d, f, h, k, 1, t, vilka ju sticka över raden,
samt g, p, q och y, som gå under densamma. Dessa
bokstäver äro långt mindre utsatta för förväxlingar än
de, som hålla sig inom raden. Även bland dessa rinnas
dock två, som på grund av sin sällsynthet i effekt tävla
med de dominerande bokstäverna av första rang,
nämligen x och z. De dominerande bokstävernas betydelse
för orduppfattningen ser man alltså bäst i de
takistoskopexperiment, där oriktiga assimilationer inställa sig, ty
dessa träffa då företrädesvis de icke dominerande
bokstäverna, varemot de dominerande lättare kvarstå
ograverade. Som exempel anför Zeitler bl. a. följande
läsefel:
Epzmvciondas lästes Epwizmdzs
7Jha/ans/ére » Po/ars/ern
Hzdschrz » Heidschnuck
Kmdehber » ÄanaJa£a/sam
7?i/ardando » . itøiranrfe
Præ^/acial » Portugal
Hudsonlm » HzsdxxxbdX
De dominerande bokstävernas betydelse för
läsningen torde säkerligen vara svår att bortresonera.*
* Enligt Oskar M ess mer är de dominerande bokstävernas
betydelse för orduppfattningen väsentligen att söka däri att de hjälpa oss
att bedöma ordets längd, i det de förläna en optisk ryt/n åt dess
längdförhållanden. Men enligt Messmer måste man vid sidan av denna faktor
också räkna med andra koniponenter, då det gäller att analysera
innebörden av vad han kalla* ordens optiska totalkaraktär. Han söker
härvid råda bot på den obestämdhet, som vidlåder detta begrepp hos
Erdmann och Dodge, framför allt genom att framhålla omväxlingen i
ordet meilan bokstäver, som bestå av lodrata. streck (i n in u t 1 f h r jj
och därför förläna en viss stelhet åt ordformen, som bestå av böjda
linjer (o e c s a g), vilka liksom liva upp ordformens stelhet. (Jfr härom
IG. — Herrlin, Minnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
