- Project Runeberg -  Minnet och dess pedagogiska problem. /
267

(1932) [MARC] Author: Axel Herrlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på ett mycket tidigt åldersstadium å ena sidan, och
barn, som närma sig pubertetsåldern å den andra, torde
dock förtjäna det största beaktande, så mycket mer
som de i allt väsentligt bekräftats av de experiment
rörande inpräglingsförmågans kapacitet hos barn, vilka
med mindre komplicerade varseblivningsobjekt utförts
av Bogdanoff, Meumann m. fl. (jfr ovan).

För uppfostraren innebära dessa rön en maning
till stor försiktighet, då det gäller att döma över
bristande sanningsenlighet hos ett barn. Den pedagog,
som ej har tillräckligt lärt sig att förstå
egendomligheterna i barnets inpräglingsförmåga och fantasi,
kommer lätt att stämpla mycket hos ett barn som
lögnaktighet, vilket alls icke är det. Den verkliga lögnen
karaktäriseras dels av medvetenheten om osannfärdigheten
i en uppgift, dels av den därmed förbundna avsikten att
bedraga en annan. Redan där endera av dessa faktorer
saknas, kan man ej längre tala om lögn. Ju mindre
ett barn är, desto sällsyntare är den verkliga
lögnaktigheten. Enligt Clara och William Sterns
observationer* över deras dotter H. kunde hos henne intet
dylikt konstateras, innan hon fyllt sitt 41de år. »H.
försökte aldrig (före denna tidpunkt) att uppväcka en
falsk uppfattning av ett sakförhållande för att därmed
vältra sin skuld över på andra, undgå bestraffning och
ställa sig själv i en bättre, andra i en sämre dager.
Hon anar under dessa år ännu alls icke, att det finns
något annat än den naivaste öppenhet. Ja, än mer,
hon tillstår, alldeles utan att man frågar henne,
varjehanda små förseelser, odygder m. m. Så springer hon
t. ex. sin far till mötes, då han kommer hem, och be-

* I »Beiträge zur Psychol. der Aussage» II, h. 2, s. 31 (161) ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:06:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnped/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free