Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men vi återvända till de moderna undersökningarna
över utsagans psykologi och vilja nu särskilt behandla
spörsmålen, i vad mån en persons förmåga av utsagor
kan utvecklas, samt vilka psykologiska faktorer som spela
en inflytelserik roll för en dylik utveckling. Till en
början må vi härvid söka analysera de komponenter,
varav utsagan betingas. Givetvis innehåller utsagan ett
rent språkligt element: de ord, i vilka utsagan
formuleras, och detta element kan ju fullkomnas åtminstone
med hänsyn till uttryckssättets formella korrekthet och
begriplighet. Men därjämte betingas utsagans värde av
mera reala faktorer: å ena sidan förmågan att så riktigt
och fullständigt som möjligt uppfatta det objekt, som
utsagan handlar om, å andra sidan förmågan att i
minnet kvarhålla vad man uppfattat med största möjliga
fullständighet i fråga om objektets olika moment och
med minsta möjliga förvanskning eller förfalskning genom
minnesvillor. Ur denna reala synpunkt hänger utsagans
uppfostringsmöjlighet alltså på i vad mån man kan
förverkliga William Sterns krav: »Människan måste
uppfostras till livlighet, trohet och tillförlitlighet i iakttagelse
och erinring.»
Angående denna fråga hava på senare tid
intressanta försök anställts av Marie Borst, Ernst
Meumann och Rosa Oppenheim. Marie Borst (numera
fru Diirr) anställde redan under vintern 1903—1904 i
detta syfte en serie experiment vid det psykologiska
institutet i Geneve med vuxna försökspersoner, som
här i ett föregående sammanhang (förhållandet mellan
de olika könens utsagekapacitet) blivit berörda. Hon
använde härvid som försöksmaterial 5 enkla, mycket
tydliga och färgade bilder, vilka efter sina karaktäristiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
