Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stavelser — en metod vilken som vi sett introducerats
i den experimentella minnespsykologien av
Ebbingh a u s, och sedan med vissa förbättringar fullföljts av G. E.
Muller och många andra forskare (jfr ovan s. 158 ff.).
Även här kan det emellertid stundom hända, att ramsor
av samma stavelseantal kunna något variera i svårighet,
ty också meningslösa stavelser kunna väcka
associationer med mening, och då har man strax en
mnemoteknisk hjälp. Så bildade jag själv nyligen som
försöksperson under ett dylikt experiment av stavelsekedjan
nog kuf ral sön, vilken förekom i mitten av en ramsa
med 14 stavelser, en minneshjälp med satsen »nog
löper rallarens som. Men man finner snart, att en så
stor lättnad mera sällan erbjuder sig, och att
läresvårigheterna i kvantitativt lika ramsor ställa sig ganska
likformiga. Ju mera man håller på med sådana försök,
desto mera upphör man för övrigt att söka efter sådana
knep, desto mera mekanisk blir alltså läreprocessen.
Dock förekomma härvid individuella olikheter, och jag
har på professor Meumanns laboratorium sett
protokollen för en försöksperson, vilken trots mycket
långvarig övning alltjämt arbetar med mnemoteknik vid
meningslösa stavelser och besitter en rent fenomenal
virtuositet att i alla möjliga ramsor finna sådana grepp.
Detta hör dock säkerligen till undantagen, och det
torde för övrigt vara tvivelaktigt, huruvida det i stort
sett lönar sig. I alla händelser äro experiment med
meningslösa stavelser ägnade att giva oss ytterst
värdefulla upplysningar om reproduktionsmekanismen, emedan
vi där se densamma under föga komplicerade
förhållanden. Naturligtvis är det dock alltid ett önskemål
att också kunna arbeta med ett mera sammanhängande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
